Måltidsfördelning

Måltidsordningen, eller hur måltiderna fördelas över dygnet, är en del i stommen som bygger goda individanpassade måltider. Med en välfungerande bas kan undernäring förebyggas och i bästa fall även behandlas.

Två huvudmåltider per dag (lunch och middag) täcker vanligtvis endast 50 % av energi- och näringsbehovet hos våra omsorgstagare. Dagens övriga måltider, dvs. frukost och mellanmål är såldes minst lika viktiga. Frukost, lunch, middag och minst tre mellanmål bör erbjudas. För att täcka vätskebehovet är det viktigt att även dryck erbjuds utspritt över dygnet.

Fokus ska ligga på individen och det är viktigt att ta hänsyn till den enskildes önskemål, vanor och behov, också när det gäller vilka tider på dygnet som mat och dryck intas. En väl utformad genomförandeplan är en bra grund för att identifiera och tillmötesgå detta.

Dygns- och nattfasta

För att täcka närings- och energibehov behöver måltiderna spridas över stor del av dygnet och det är viktigt att undvika längre fasteperioder. Fasteperiod är den längsta tiden som förekommer mellan två måltiden över dygnet. Tidigare har stort fokus legat på nattfastan men den längsta dygnsfastan skulle också kunna vara under andra delar på dygnet. Enligt Socialstyrelsens rekommendationer bör nattfastan inte överstiga 11 timmar. För att bryta dygnsfastan i tid behövs det ofta ett tidigare frukostmål eller så kan man erbjuda en förfrukost vid sängkanten. Om måltiderna börjar tidigare på dygnet finns det också bättre utrymme för förmiddagsmellanmål innan det är dags för lunch. Ett sent kvällsmellanmål eller något litet att äta eller dricka under natten är andra lösningar att korta ner nattfastan på.

Skriv ut
Senast uppdaterad: 7 maj 2021
Nutritionshandbok