Att anpassa mat efter kultur och religion

Val av mat och måltidsmönster varierar mellan olika religioner och kulturella vanor. Vilka sedvänjor man har varierar också mycket från individ till individ.

Ett västerländskt kulturellt särdrag är att begreppen ”rituell renhet” respektive ”rituell orenhet” på det hela taget är okända inom bl.a. området livsmedelsanvändning. Inom en rad andra kultursfärer är å andra sidan ”orena livsmedel” ett högst levande begrepp. Om den enskilde är muslim behöver han/hon inte nödvändigtvis följa den muslimska mattraditionen halal till punkt och pricka. Det är alltid viktigt att fråga varje individ om det finns livsmedel han/hon av olika skäl undviker, oavsett kulturell, etnisk eller religiös bakgrund.

Variationerna kan vara stora även bland infödda svenskar, även om man bortser från faktorer som tycke och smak. Vissa äter t.ex. inte kött av ideologiska skäl. Med enkla medel och små justeringar kan man ofta anpassa den svenska husmanskosten så den även passar personer som inte har för vana att äta sådan.

Bröd till måltiderna

Olika sorters bröd serveras ofta till maten vid alla måltider i många kulturer. I Finland är det svarta, osötade surdegsbrödet av råg mycket uppskattat och har ett högt symbolvärde. Intervjuer med människor som levde i forna Jugoslavien under andra världskriget visar att flertalet upplever att det grova brödet påminner om den fattigdom de minns från krigstiden.

Det svenska matbrödet upplevs ofta mycket sött av människor från andra kulturer, och sötade brödsorter uppfattas snarare som kakor. Knäckebröd brukar gå bra till mellanmål, medan vitt, segt bröd med knaprig yta brukar fungera fint till maten. Brödet äts ofta utan smör, och doppas ibland i stället i sås eller soppa.

Alternativ till potatis

Kokt potatis eller potatismos är ett vanligt tillbehör till maten i Sverige. I många andra länder används potatis mer som en grönsak, i grytor eller friterade. I stället för potatis kan ris, pasta, bulgur eller couscous serveras till maten tillsammans med brödet. Många uppskattar också rätter av torkade bönor, ärter och linser.

Kött

Svenska kött-, fisk- och fågelrätter brukar vara uppskattade. Synen på köttätande varierar mycket. I Mellanöstern anses kött mycket fint att äta, man bjuder gärna sina gäster på generösa portioner kött. Inom hinduismen däremot är köttätande vanligare i de lägre kasterna, medan människor i de högre socialgrupperna oftare är vegetarianer. Många religioner har speciella regler angående val av kött och slakterimetoder (vilka inte tillämpas i Sverige, däremot finns importerat kött att köpa). Fråga därför den enskilde om det är något kött han/hon undviker. 

Inom judendomen förkommer mattraditionen som benämns kosher, som bland annat innebär att man inte äter fläskkött, blodmat eller fisk utan fjäll och fenor (t ex ål och skaldjur). Kött och mjölkprodukter ska inte heller konsumeras vid samma måltid. Inom islam (araber, turkar, kurder, iranier, bosnier, albaner, somalier, eritreaner) äter man inte heller fläskkött eller blodmat, och inom vissa muslimska riktningar undviker man även fisk utan fenor och fjäll. De muslimska matreglerna benämns halal.

Inom ortodox och orientalisk kristendom (assyrier, syrianer, greker, etiopier, serber, ryssar) förekommer det också att man inte äter fläskkött, i övrigt finns inga direkta matförbud. Inom hinduismen (indier) finns ett förbud mot att äta nötkött. Inom såväl hinduism som buddism (kineser, vietnameser, burmeser, thailändare) är det vanligt att man äter vegetariskt (i vissa fall finns restriktioner mot vissa grönsaker såsom svamp och lök, tag gärna reda på vad som gäller för den enskilda).

Mejeriprodukter

Eftersom laktosintolerans är mycket vanligt utanför Norden och Nordamerika finns inte traditionen att dricka mjölk till maten i många andra kulturer. Syrade mjölkprodukter som exempelvis yoghurt brukar av de flesta invandrargrupper föredras framför mjölk, särskilt av människor från Balkan och Mellanöstern.

I framför allt Turkiet, Syrien och Libanon dricker man ”dugh” eller ”ayran”; en dryck bestående av en del yoghurt, två delar vatten och lite salt. I övrigt används yoghurt mycket i matlagning till grytor och sås. Vita färskostar som fetaost, kvarg, smältost och keso används också i stor utsträckning. I Fjärran Österns matkultur är sojabönosten Tofu vanlig.

Sött och salt

Kombinationer av sött och salt i samma maträtt, t.ex. bruna bönor smaksatta med socker/sirap, inlagd sill, sött matbröd, frukt i sallader eller lingonsylt till kötträtter, är nästan unik för den svenska mattraditionen. Ofta kan kombinationen uppfattas märklig av människor från andra kulturer. Kombinationer av sött och surt eller enbart sött i maten är vanligare.

Fasta

Inom flera religioner förekommer fasta, som har lite olika innebörder beroende på religion och person. Inom judendomen undviks all mat och dryck under en viss tid av dygnet i samband med fasta. Inom ortodox och orientalisk kristendom innebär fasta att man undviker kött, fett och vin, samt att man minskar matintaget i stort på onsdagar, fredagar och för längre perioder vid ortodoxa högtider.

Totalt omfattar fastan 180 dagar under ett år för troende ortodoxa. Inom islam fastar de flesta under ramadan; en månad då man inte dricker, äter eller röker under dagen från soluppgång till solnedgång. Fastan gäller inte alla, utan enbart vuxna friska individer. Under natten äter man två större måltider. Den första kallas ”fatoor” eller ”iftar”, och äts strax efter solnedgången när fastan bryts. Fatoor eller iftar består av en mindre inledning med dadlar eller oliver, eventuellt en bit bröd, och ett glas vatten eller te. Därefter äter man en större måltid, vanligtvis med inslag av soppa. Nattens andra måltid kallas ”sahur”, och påminner om en större frukost som äts innan gryningen. Sahur kan bestå av rester från nattens första måltid.

Taoism – harmoni mellan yin och yang

Taoism förekommer främst bland kineser och vietnameser, och förespråkar bland annat harmoni mellan företeelserna yin och yang. Yin står för det kalla, mörka, slutna och kvinnliga, medan yang är varm, ljus, öppen och manlig. Vegetabiliska livsmedel räknas oftast som yin, kött och animaliska livsmedel är oftast yang, medan spannmålsprodukter och sötsaker är neutrala. Tillagningsmetoder delas också in på detta vis. Kokning och ångkokning räknas som yin, medan genomstekning och grillning är yang. 

Avslutningsvis ska återigen påpekas att man inte automatiskt kan utgå från att en person med ett visst etniskt ursprung eller viss religiös identitet lever efter ett visst regelverk när det gäller livsmedelsanvändningen. T.ex. kan personer från den i huvudsak sekulariserade invandrargruppen iranier tvärtom bli förnärmade om man utgår från att de lever efter ett muslimskt regelverk. Säkrast är alltså att fråga i varje enskilt fall.