Måltiden som helhet

En måltid är ett tillfälle att stimulera kroppens alla sinnen. En av de främsta anledningarna till att maten smakar mindre med stigande ålder är att luktsinnet blir nedsatt. Vi kan kompensera för minskade sinnesfunktioner genom att till exempel ge maten olika textur och temperatur för att stimulera känseln. Konstraster på maten och dukningen, bra belysning och personligt stöd kan kompensera för nedsatt syn. Vi kan skapa dofter från tillagning av mat och bakning som förstärker både vårt luktsinne och genom det även hur pass väl maten smakar. Att även utnyttja hörseln genom att på ett tilltalande sätt beskriva maten tillför ytterligare en dimension.

Vad är en måltid?

De definitioner av en måltid som finns i litteraturen visar sammantaget att en måltid uppfyller följande kriterier;

  • Man äter och dricker vid en förutbestämd och ofta återkommande tid på dygnet
  • Man har möjlighet att äta tillsammans med andra personer.
  • Innan man äter och dricker har förberedelser av både rummet, mötet och maten gjorts i syfte att skapa en måltidsmiljö;
    - Rummen är förberedda och borden dukade med det som tillhör den kommande måltiden. Man vet vilka som kommer att äta gemensamt och vilka som kommer att äta i sin lägenhet eller på annat håll
    - Mötet är förberett, man vet vem som ska arbeta under måltiden och vilka rutiner som gäller för måltidens genomförande
    - Maten och drycken är förberedd. Alla komponenter finns i rätt temperatur och med planerade tillbehör. Man vet vilka omsorgstagare som har behov av specialkost

Delaktighet, självständighet och respekt för individen

Enligt en rapport från Livsmedelsverket pekar den vetenskapliga litteraturen på ett antal faktorer som är viktiga för att stimulera aptit och matglädje. Variation och valmöjlighet vad gäller mat, måltidsmönster, måltidsmiljö och huruvida man äter enskilt eller i sällskap är några av dessa faktorer som bör erbjudas vid varje enskild måltid. Vad som föredras kan variera från tillfälle till tillfälle, påverkas av religiös tillhörighet och kulturella vanor, men bortsett från ursprung och tidigare erfarenheter kan det ändå variera mycket från individ till individ. Det är alltid viktigt att se till den enskilda, till exempel genom att ställa frågan om det finns livsmedel som han/hon av olika skäl undviker, eller var kommande måltid önskas ätas.

Respekt för individens behov, självständighet, önskemål och delaktighet ska prägla måltidsarbetet, verksamhetens rutiner samt personalens förhållningssätt. Att omsorgstagarens önskemål tillgodoses utifrån preferenser och traditioner skall prioriteras. Erbjudande om att medverka i menyplanering, matlagning, servering och dukning är arbetssätt som bör användas i det dagliga arbetet och som bidrar till självständighet och delaktighet. Stöd och assistans ska utföras professionellt i syfte att ge omsorgstagaren möjlighet att hantera måltiden så självständigt som möjligt.

Dokumentation och genomförandeplan

Enligt Socialstyrelsen ska en beskrivning av individens behov och önskemål runt måltidsmiljön dokumenteras i en genomförandeplan som upprättas i samband med att en omsorgstagare flyttar in på ett särskilt boende. Genomförandeplanen skall uppdateras regelbundet och man bör utgå ifrån FAMM för att fånga upp den enskildes önskemål kring när och vad denne vill äta, samt hur och var den enskilda vill ha sin mat serverad. Den enskildes behov av individuellt anpassat måltidsstöd ska finnas beskrivet i genomförandeplanen, vilka ska tillmötesgås vid dygnets alla måltider. Det skall finnas en skriftlig beskrivning kring när och hur genomförandeplanen ska följas upp och utvärderas.

Måltiden som aktivitet

Det bör finnas möjlighet för omsorgstagare att vid måltiden själva få gör aktiva val kring maten som skall ätas. Man ska få välja mellan de två rätter som finns på menyn, vad för mat som skall läggas upp på tallriken och hur mycket man vill ha av varje komponent. Likaså gäller valet av dryck. För att det skall finnas förutsättningar att göra dessa val och för att maten skall kännas igen och smaka gott, behövs åtgärder för att redogöra och kommunicera kring maten, läs mer om detta under kommande kapitel om Maten.

Låt alla måltider, inklusive mellanmålen, bli sociala stunder på dagen för de omsorgstagare som vill, stressa inte igenom måltiden. Låt måltiden bli en aktivitet i sig, till exempel med inslag av olika teman, uppmärksamma högtider och gör skillnad på vardag och helg. Anpassa dukning och förberedelser av rummet, detta har stor inverkan på atmosfären och hur både maten och måltiden upplevs.

Att bjuda in omsorgstagare till att vara delaktiga i förberedelser av maten och måltidsmiljön kan bidra till matglädje. Måltiden i sig och/eller utvalda sysslor kring måltiden kan vara rehabiliterande insatser för omsorgstagare beroende på hur de utformas. Det är en trevlig sysselsättning samtidigt som dessa aktiviteter kan innebära kognitiv och funktionell träning, ge ökad aptit och skapa gemenskap och glädje för att man har varit med och bidragit. Det finns inget i livsmedelslagstiftningen som hindrar att omsorgstagare hjälper till med maten. Det är dock viktigt att maten alltid är lika säker, oavsett vem som har hanterat den.

För de som är gående är promenaden till matsalen eller restaurangen en del av den dagliga fysiska aktiviteten. Individuella förutsättningar påverkar såklart vilka möjligheter som finns och vilket stöd som behövs för att det ska vara genomförbart. För vissa kan vila innan förflyttningen vara nödvändig för att orka, eller så kan vila vid matborden innan maten serveras behövas för att hinna återhämta sig innan maten äts. Fysioterapeut och arbetsterapeut kan vara behjälplig i stöd kring aktiviteter i samband med måltiden. Arbetsterapeut kan genom att prova ut lämpliga hjälpmedel underlätta ätandet. Tillsammans med fysioterapeut kan arbetsterapeuten också underlätta ätandet genom att anpassa den enskildes sittställning vid måltid. En mindre bra sittställning kan vara en bidragande orsak till ätsvårigheter och felsväljning med efterföljande komplikationer som undernäring och aspirationspneumonier. Mer information om sittställning finns i kaplitet om positionering i Nutritionshandboken (länk).

Omsorgsmåltid

En väl genomförd omsorgmåltid är en åtgärd som avser att kompensera för olika individers omsorgsbehov. Syftet kan till exempel vara att understödja det sociala samspelet mellan personer runt bordet, förstärka syn- och hörselintryck, spegla måltiden eller motivera till ätande. Om det utförs professionellt kan det resultera i begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för omsorgstagaren under måltidssituationen. Beslutet om omsorgsmåltid fattas av enhetschef, lämpligen tillsammans med teamet som arbetar nära omsorgstagaren. Annan personal med lämplig kompetens kan med fördel konsulteras för att få en så individanpassad omsorgsmåltid som möjligt. På varje enhet skall det finnas tydliga rutiner kring omsorgmåltider som bland annat ska inkludera till vem omsorgsmåltiden är riktad och vilka arbetsuppgifter den enskilda personalen har under måltiden.

Skriv ut
Senast uppdaterad: 7 maj 2021
Nutritionshandboken