En måltid enligt FAMM (Five Aspects Meal Model)

Med hjälp av modellen FAMM (Five Aspects Meal Model) kan man på ett tydligt och konkret sätt arbeta med måltidsmiljön i offentlig sektor. FAMM är en modell som är influerad av bedömningskriterier i Guide Michelin. Syftet är att ge den enskilde en så optimal nöjdhet som möjligt under måltiden.

FAMM är framtagen på Restaurang- och hotellhögskolan vid Örebro universitet. Modellen har utvecklats inom forskningsområdet måltidskunskap, och belyser de fem aspekterna rummet, mötet, maten (och drycken), styrsystemet och stämningen.

Omgivningen som omsorgstagaren äter i är mycket betydelsefull. Det är viktigt att den både är funktionell vad gäller sittmöbler, bord med lagom höjd och tillräcklig belysning för att främja varje individs självständighet i måltidssituationen, men också att den är smakfull och tilltalande. I begreppet rummet innefattas inredningen i stort med färgsättning, möblemang, textilier och ljus – faktorer som kan vara svåra för omvårdnadspersonalen att påverka och som man behöver ta hänsyn till vid byggnation eller renovering. Lättare att påverka är däremot möbleringen i lokalen och bordets dukning, liksom att hålla matsalen ren och fräsch.

Det finns många exempel på bra förbättringsområden som är rimliga att utföra och inte alltför kostsamma. Att presentera dagens meny på en tavla, spela lugn musik i matsalen och hålla en lagom temperatur i rummet är några exempel. Utmaningen i att kombinera den stilfulla dukningen och porslinet med olika äthjälpmedel, eller att servera maten på vackra uppläggningsfat utan att den förlorar för mycket värme är också värdefulla insatser.

Att hålla måltidsmiljön lugn och stressfri kan vara svårt. Resultatet av ett förbättringsarbete enligt modellen Goda Exempel i Växjö kommun visade att personalen själv var den största stressfaktorn. Man ville gärna duka undan och påbörja disken innan alla hade ätit färdigt, vilket resulterade i onödigt spring. Tydliga rutiner och en välkänd struktur i arbetet kring måltiderna underlättar mycket. En måltidschecklista kan vara till mycket god hjälp för att rutinerna ska fungera.

I särskilt boende och bostad med särskild service ska måltiderna ge den som vill en möjlighet till sociala kontakter med andra boende och med personalen. Många trivs att äta tillsammans med andra, men alla gör inte det. Om någon vill äta i enskildhet ska detta respekteras. Människorna själva är en viktig miljöfaktor och alla trivs inte ihop med alla, därför är det viktigt att man får möjligheten att välja sitt sällskap.

Som personal kan man påverka stämningen i matsalen oerhört mycket beroende på vilken attityd man har och hur serviceinriktad man är. Matsituationen skall präglas av respekt, värdighet och lyhördhet. Mötet påverkas av vår förmåga att kommunicera och göra oss förstådda, men också av andras vilja och förmåga att förstå. Empati, tillit och förtroende mellan omsorgstagaren och personalen är av största vikt. Det är kanske extra viktigt för de personer som behöver hjälp i måltidssituationen med matning, kanske särskilt med tanke på att omsorgstagaren då har ett sällskap vid bordet som inte är självvalt. Här är det extra viktigt att värna om kontinuitet och tydliga rutiner hos personalen. Matningshjälp är något mycket personligt som ska ske efter den enskildes behov och inte efter hur den som matar tycker att det ska gå till.

I ordinärt boende kan möjligheten att äta på restaurang eller vid en träffpunktsverksamhet som ett alternativ till att äta sin måltid ensam hemma vara bra ur en social aspekt. Det finns studier som visar att energiintaget bli högre när man äter tillsammans med flera än om man äter ensam. Andra studier visar att man i högre grad hoppar över måltider om man äter ensam, jämfört med om man äter tillsammans med andra.

De viktiga egenskaperna hos maten och drycken är dess smak och doft, färg och form, dess textur och konsistens. Maten i måltiden berör många av våra sinnen. Vi kan känna fem smaker; sött, salt, surt, beskt och umami. Med åldern försämras förmågan att känna smaker, varför maten kan behöva smaksättas mer. Tänk på att inte lägga dina egna värderingar om smak då du serverar eller matar någon. Alla har sin personliga smak.

Nybakat bröd, äppelkaka eller kanelbullar och nybryggt kaffe! Luktsinnet förmedlar det mesta av det vi uppfattar som smak. Med åren får man nedsatt luktsinne. Det man förlorar i lukt och smak kan man lära sig uppskatta i syn, känsel och hörsel. Matens konsistens och textur, hur det man äter och dricker känns i munnen påverkar upplevelsen av ätandet. En skorpa ska vara krispig, den känns och smakar inte lika bra om den legat i skafferiet en längre tid. Det är även viktigt att maten som serveras har rätt temperatur; kall mat ska serveras kall och varm mat serveras varm. Avsvalnat potatismos ändrar både smak och konsistens, och motsvarar förmodligen inte sinnebilden av vad vi tänker oss när vi föreställer oss potatismos.

För personer som har behov av specialkost och mat med förändrad konsistens, är det viktigt att inte bara jobba med smak, doft, konsistens och textur, utan även med färg och form. Personer med ätsvårigheter befinner sig i kanske lite längre bort från känslan av matglädje. Då kan den visuella presentationen komma att spela en mycket stor roll.

Att jobba med mat och måltider i vård och omsorg handlar i många fall om att arbeta med maten ur ett medicinskt perspektiv, men det utesluter inte de övriga kvaliteterna som maten har för oss. Vilka individuella preferenser vi har på maten påverkar också våra förväntningar om vad som serveras, när maten serveras och hur den presenteras. Våra traditioner, vår kultur eller religion ligger till grund för våra uppfattningar. För att maten som serveras inom vård och omsorg ska passa så många som möjligt är det arbete som läggs ned på menyns variation och utformning och på dess säsongsanpassning mycket värdefull.

Med stämningen avses själva måltidsmiljön eller atmosfären; det sammanlagda resultatet av de tre faktorerna rummet, mötet och maten.

I begreppet styrsystemet ryms de lagar och regler, förordningar och föreskrifter, de ekonomiska förutsättningarna och den logistik som ramar in måltidsverksamheten. Livsmedelslagstiftningen, hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen och lagen om offentlig upphandling, är exempel på lagar som styr hanteringen av mat och måltider i kommunen.

Styrsystemet innefattar också de rutiner som gäller på den egna arbetsplatsen. Måltidsrutiner, måltidschecklista och rutiner för beställning av mat och varor är exempel på viktiga rutiner som ständigt behöver utvecklas för att ge mervärde till omsorgstagaren.

Skriv ut
Senast uppdaterad: 13 december 2018
Nutritionshandboken