Aptitlöshet och illamående
Vid allvarlig sjukdom och vid livets slut är det vanligt med apititlöshet och / eller illamående oavsett diagnos. Det kan även vara en biverkan av behandling eller läkemedel.
Andra orsaker till aptitlöshet kan vara förändrat luktsinne, förlust av smakupplevelser, problem från munhålan, diarré, förstoppning, illamående, smärta, depression eller trötthet. I livets sista tid är det normalt att inte längre känna hunger, då detta är en naturlig del av döendeprocessen och kroppen inte längre behöver eller klarar av att ta upp näring.
Förslag till åtgärder
- Behandla orsaken till illamående
- Vid behov ge smärtlindring vid måltiderna, till exempel lokal smärtlindring i munhålan
- Servera maten så aptitligt som möjligt; duka trevligt, lägg upp maten vackert och vädra rummet. Sträva efter en lugn måltidsmiljö. Låt patienten få äta i sällskap med andra om han/hon önskar det.
- Servera små och täta portioner. Utnyttja dygnets alla vakna timmar, och erbjud mat eller dryck närhelst patienten är sugen på något. Tänk dock på att forcerat matintag kan framkalla eller förvärra ett illamående.
- Erbjud energirik mat om det fungerar. Ibland kan illamående förvärras av fet mat, då fett i större mängd gör så att magsäcken tömmer sig långsammare. Tips på energirik mat finns i Nutritionshandboken.
- Ibland är det lättare att dricka än att äta. Då kan flytande mellanmål vara ett bra alternativ. Rutiner vid ordination och förskrivning av kosttillägg samt tips på mellanmål finns i Nutritionshandboken.
- Erfarenhet visar att kalla maträtter, salta livsmedel och torra livsmedel (till exempel kex eller skorpor) kan minska illamående.
- Undvik starka dofter, till exempel parfym, matos eller avfall.
- Läkemedelsbehandling enligt ordination vid behov.
Var lyhörd för patientens egna behov och önskningar. Patientens egen vilja och önskemål får styra matintaget.
Skriv ut
Senast uppdaterad: 5 juni 2025