Venös insufficiens

Här kan du läsa om symtom på venös insufficiens och venösa sår samt undersökning och behandling av tillstånden.

Normal funktion

Kroppens vensystem transporterar syrefattigt blod tillbaks till hjärtat. Enkelt beskrivet så har kroppen tre olika funktioner som samarbetar för att blodet ska komma tillbaks till hjärtat.

- Vadmuskulaturen utgör en muskelpump som hjälper till att pumpa tillbaks blodet.

- I venerna finns det klaffsystem som förhindrar blodet att åka bakåt.

- Bröstkorgen och buken skapar tryck som hjälper till att suga tillbaks blodet till hjärtat.

Vensystemet delas in i två delar, det ytliga vensystemet och det djupa vensystemet. Sammankopplingarna mellan det ytliga och det djupa kallas perforanter som går igenom fascian för att förbinda kroppens vensystem. Det ytliga vensystemet har lågt tryck och transporterar blodet från kapillärerna till det djupa vensystemet för vidare transport mot hjärtat. De djupa venerna transporterar blodet i högre tryck och har klaffsystem som förhindrar återflödet.

Nedsatt funktion

Venösa sår beror på högt ventryck orsakat av antingen backflöde och/eller obstruktion. Bakomliggande orsaker till det är ytlig eller djup insufficiens som i sin tur orsakas av något annat.

Djup ventrombos (blodpropp i vensystemet) kan skada venklaffarna permanent och bidra till att blodet inte transporteras tillbaks i önskvärd takt. Det blir en venös stas och högt tryck i venerna.

Åderbråck är ett symtom på långvarigt högt tryck i det ytliga vensystemet.

Tryck från bröstkort och buk kan fungera sämre vid exempelvis hjärtsvikt. Svikten gör att hjärtats förmåga att suga tillbaks blodet blir sämre vilket kan bidra till bensvullnad. Övervikt är en faktor som påverkar buktryckets förmåga att suga tillbaks blodet. Det kan leda till högt ventryck och bensvullnad till följd av det. Vid långvarigt högt ventryck så vidgas venerna. Även om klaffsystemet fungerar så kan dem inte sluta tätt på grund av att venen är för bred.

Inaktivitet av olika anledningar innebär att fot- och vadmuskelpump används för lite eller inte alls vilket försvårar det venösa återflödet. För högt venöst tryck kan uppstå om det inte sänks tillräckligt av muskelarbete vilket kan göra att ödem bildas.

Hjärtsvikt kan påverka hjärtats förmåga att ”suga” tillbaka blodet och kan ge bensvullnad. Övervikt påverkar också buktryckets förmåga att suga tillbaka blodet och skapar en venstas i benet med bensvullnad som följd. Venerna vidgas så även om venklaffarna fungerar så lyckas de inte sluta tätt för att venen är för ”bred”.

Det blir ofta särskilt högt tryck vid de nedersta perforanterna som anatomiskt befinner sig ungefär vid malleolerna. Därför uppstår ofta bland annat pigmentering, eksem och sår just i det området.

Det är därför viktigt att ställa diagnos både på bensvullnad men också vid tecken på venös insufficiens.

Symtom på venös insufficiens

Symtom

Orsak

Synliga vener (se gradering nedanför)

Långvarig högt tryck

Svullnad

Långvarigt högt tryck

Smärta (dov smärta i underbenen vid svullnad och eller sårsmärta)

65-90% har sårsmärta.

Eksem

Ökad risk för kontaktallergi

Bristande näringstillförsel

Pigmenterad hud (Hämosiderinutfällning)

Långvarigt högt tryck orsakar läckage av järn

från venerna som bryts ned i vävnaden.

Atrophie blanche (vita ärrliknande områden)

Mycket dålig mikrocirkulation

Lipodermatoskleros - flaskformade ben (upp-och nedvänd flaska)

Hård fibrotisk platta ersätter normal fettvävnad

i huden på grund av långvarigt högt tryck

Corona phlebactatica (Kärlnystan av vener vid fot/ankel inkl.

rodnad vid malleolerna)

Tidigt tecken på avancerad venös sjukdom

Hudatrofi (tunn hud)

Dålig näringstillförsel till huden under lång tid

Torr, fjällande hud

Dålig näringstillförsel och/eller

underliggande inflammatorisk process

Samtidig lymfstas (Kraftig svullnad (pittingödem)

och ev. vätska som läcker genom huden eller befintliga sår)

Lymfsystemet "tömmer sig" i det venösa

systemet.

CEAP klassifikation (klinisk, etiologisk, anatomiskt, patofysiologisk)

Klassifikation

Symtom

C1

Ytliga kärlnystan 0,1-2mm i diameter

C2

Åderbråck

C3

Ödem

C4

Pigmentering och/eller eksem

C5

Lipodermatoskleros och/eller atrophie blanche

C6

Pågående venöst bensår

Typiska symtom för venösa sår

Lokalisation

Djup

Sårkant

Sårbotten

Sårvätska

Smärta

Runt anklarna

eller underbenen

Ytliga eller

medeldjupa

Sluttande,

oregelbundna

Ofta fibrinbelagd

Ofta riklig, särskilt

under upprensningsfas

Vanligt

förekommande

 

 

Undersökning/utredning

Alla symtom på venös insufficiens bör undersökas med ankeltrycksmätning och i dem fallen där det är aktuellt med kirurgisk åtgärd ska ett venöst duplex utföras. Vid en venös duplex kan det avgöras om det handlar om djup eller ytlig venös insufficiens.

Anamnesen och den kliniska bilden är viktig för diagnostiseringen. Samarbeta med ansvarig läkare för att sätta rätt diagnos.

Blodprover

Aktuella värden att kontrollera är S-albumin, Hb, S-Ferritin, S-Zink, CRP, p-glucos och U- protein och glukos.

Odling

Bensår innehåller alltid bakterier och sårodling är aktuellt vid tilltagande infektionssymtom. Under upprensningsfasen bör vi alltid använda ett antiseptiskt förband som behandlar lokal infektion och/eller förebygger djupare infektion. Överanvändning av antibiotika är ett problem, att odla utan tydlig indikation kan innebära att vi behandlar med antibiotika där vi egentligen inte hade behövt det.

 

Behandling

En ytlig insufficiens kan åtgärdas kirurgiskt eller med minimalt invasiv metod med ex. skumsklerosering eller laser och radiovågor. Hög ålder är ingen kontraindikation om ingreppet är genomförbart.

Kompression

Den grundläggande behandlingen för någon som har sår på underbenet och har ett ankelindex > 0,8 är kompression. Oavsett om det finns synlig svullnad eller inte gynnas personer med venös insufficiens av kompression. Även i dem fallen där det inte finns uppenbar venös svikt kan det förekomma mikroödem runt såren som också behöver behandlas med kompression.

Kompressionen utgör ett motstånd för blodkärlen vid venös insufficiens och hjälper på så vis till med återflödet till hjärtat. Läs mer om kompression här.

Övrigt

Finns det ytterligare sjukdomar som komplicerar sjukdomssymtomen som ex. hjärtsvikt eller diabetes ska grundbehandlingen för dessa optimeras.

Andra viktiga faktorer att ta hänsyn till är näringsstatus, smärtbehandling och rökstopp.

Behöver du hjälp med bedömning? Kontakta sårsjuksköterska.

Skriv ut
Senast uppdaterad: 12 januari 2022
Rutiner för hälso- och sjukvård