Kompression

Här kan du läsa viktig information om kompression.

All kompression ordineras av läkare.


När vi jobbar med kompression är det viktigt att vi har goda grundkunskaper om både kompressionslindning och kompressionsstrumpor.

Innan vi börjar behandla med någon kompression behöver vi förvissa oss om att den arteriella cirkulationen inte är påverkad. Då kontrollerar vi ett ankelindex, läs kapitlet om det.

Full dos kompression: 40 mmHg vid ankeln, 30mmHg över vaden och 20 mmHg under knävecket. Motsvarar klass 2 kompressionsstrumpa.

För att behandlas med full dos kompression ska den som behandlas ha ett ankelindex som är 0,8 eller högre.

Har patienten ett ankelindex mellan 0,5 – 0,7 men ändå behöver kompression så ska du välja en linda eller kompressionsstrumpa med en halv dos kompression.

Halv dos kompression: 20 mmHg vid ankeln, 15 mmHg över vaden och 10 mmHg under knävecket. Halv dos kompression motsvarar klass 1 kompressionsstrumpa.

Hur hårt ska lindan sitta?

Läs bruksanvisningen. Där framgår hur många procents sträckning du ska linda med och hur många procents överlapp du ska ha genom lindningen. Om inte bruksanvisningen säger något annat så lindas det med samma sträckning från foten och upp till knävecket. Kompressionen blir automatiskt högre där underbenet är smalare.

Ibland har patienten annorlunda anatomi på underbenen. Ibland ser underbenen exempelvis ut som en upp och nedvänd flaska, då måste kompressionen anpassas efter det så tillståndet inte förvärras. Då kan polster användas för att göra underbenet konformat (liknar normal anatomi).

Kompressionlindor

Läs bruksanvisningen noga på det kompressionslindor du använder för att patienten ska få rätt kompressionsdos.

Kortsträckta/lågelastiska lindor.

Lågelastiska lindor är en bra behandling till de patienter som kontinuerligt använder sin vadmuskel, det vill säga är uppegående mer än att transportera sig mellan säng/stol/toalett. En lågelastisk linda behöver inte lindas av till natten men ofta har den glidit ned under dagen och utgör en trycksårsrisk om den sitter på dygnet runt. Har den glidit ned så ger den heller inte rätt kompression längre. Generellt så krävs det att även den lågelastiska lindan lindas om dagligen.

Exempel på lågelastiska lindor: Comprilan

OBS. Även lågelastiska lindor går att dra åt för hårt. Läs alltid bruksanvisningen som innehåller information om hur många procents sträckning och överlappning du ska använda för att få rätt kompression.

Långsträckta/Högelastiska lindor

Högelastiska lindor lämpar sig väl till patienter som har svårt att gå, är inaktiva eller är sängliggande/rullstolsburna. Högelastiska lindor ska lindas av till natten.

Exempel på högelastisk linda: Elodur

OBS. Högelastiska lindor går med enkelhet att linda på för hårt så att det kan göra skada på patienten. Läs alltid bruksanvisningen och följ den noga gällande hur många procents sträckning och överlappning du ska ha för att få rätt kompression.

Om du som sjuksköterska själv har god kunskap och god teknik för kompressionslindning och utför det på din patient dagligen så går det mycket väl att använda högelastiska lindor i samråd med läkaren. Men behöver du delegera kompressionslindningen till någon annan så kan det vara en god idé att istället välja en kohesiv linda (veckolinda).

Kohesiva lindor

När du har lärt dig att linda med kohesiva lindor så ökar dem sannolikheten för att du lindar med rätt kompressionsdos. Veckolindor är det vi ska välja om vi har en patient med sår nedanför knävecket.

De kohesiva lindorna ex. Coban 2, Compri 2 och Profore kan sitta i 7 dagar och de ger mycket god kompression på både aktiva och inaktiva patienter. Lindas av sjuksköterska eller undersköterska som fått noggrann patientbunden genomgång av lindningen. Anledningen till det är att lindan kan sitta på flera dagar innan ett misstag upptäcks, den som lindar måste ha god kännedom om tekniken.

Coban 2 – en linda som är mycket enkel att linda med och där patienten ofta kan använda sina vanliga skor. Coban 2 finns i reducerad dos för patienten med ankelindex mellan 0,5 till 0.7 och heter Coban 2 lite.

Compri 2 – en linda med anvisning på lindan om hur hårt den ska sträckas. Enkel att använda. Compri 2 finns i reducerad dos för patienten med ankelindex mellan 0,5 till 0.7 och heter Compri 2 lite.

Profore 4 lagerssystem– många lager att linda varav ett lager är högelastiskt, den ger en mycket god kompressionsbehandling. Profore finns i reducerad dos för patienten med ankelindex mellan 0,5 till 0.7 och heter Profore lite 3 lagerssystem.

Linda ben på rätt sätt för sjuksköterskor film Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kompressionstrumpor

Det finns olika typer av kompressionsstrumpor. Nedan följer två varianter. Kompressionsstrumpor går också att få längre än till knävecket, så kallade lårstrumpor. Det finns också ”strumpbyxor” med kompression.

Rundstickad strumpa

För patienter med normalt till lågt BMI, mindre vadomfång, behov av kompression vid rörelse, normalformad vad (vidare vad än knäveck). Denna strumpa finns i olika material samt öppen eller sluten tå.

Flatstickad strumpa

För patienter med högt BMI, stort vadomfång, besvär med att strumpa skär in vid ankel eller knä, onormalt formad vad med exempelvis hudveck eller ”champagneben”, behov av kompression vid vila (stående arbete, rullstolsbunden). Denna strumpa finns i olika material samt öppen eller sluten tå.

Annan kompression:

Justerbar kompression (kan patienten också få subventionerad) samt bindor.

När en patient har sår

När en patient har sår så är det att föredra att behandla med kompressionslindor tills såren är läkta. Därefter kan patienten behöva bra kompressionsstrumpor. En patient kan alltid få kompressionsstrumpor utskrivna via vårdcentralen men det krävs att det finns en diagnos. Vilken kompressionsklass avgörs av ankelarmindex eller tåtrycksmätning och ordineras av läkare.

Exempel på diagnos/indikation som kan ge rätt till subvention:

Varicer/åderbråck, hjärtsvikt, obesitas, genomgången DVT, sårrecidiv, erysipelas med bestående bensvullnad, otillräcklig kompression med klass 1 strumpa.

Har patienten en misstänkt venös insufficiens så ska hen remitteras för en venös duplex för att bedöma om det går att åtgärda. Det är patientens vilja och allmäna tillstånd tillsammans med en läkares bedömning som avgör om det är aktuellt med remiss för utredning.


Skriv ut
Senast uppdaterad: 4 januari 2022
Rutiner för hälso- och sjukvård