Risk för trycksår

I det här avsnittet hittar du en beskrivning av vad som kan ge ökad risk för trycksår och vad som kan vara bra att ha i åtanke i ditt dagliga arbete.

Läs i Vårdhandboken om trycksår Länk till annan webbplats.

Olika sjukdomstillstånd och vissa livsstilsrelaterade faktorer bidrar till ökad risk för trycksår, det är vårt jobb att identifiera dem patienter som har en eller flera faktorer som ger ökad risk. Hittar vi dem här patienterna tidigt och sätter in åtgärder har vi verkligen investerat i patientens hälsa och i tid för annat arbete. I Växjö kommun ska alla patienter över 65 år riskbedömas med Nortonskalan som ingår i senior alert.

Något så basalt som stigande ålder innebär en ökad risk för trycksår. Hud och vävnader tunnas ut och den subkutana fettpolstringen minskar, det gör att benutskotten blir allt mer utskjutande. I kombination med tryck utanpå huden så uppstår lätt trycksår. Det är också vanligt att muskler och leder värker på äldre människor, på grund av sjukdom eller helt enkelt en åldrad kropp. Det gör att rörelseapparaten blir begränsad och vid minskad rörelseförmåga ökar också risken för att bli liggandes eller sittandes i samma position för länge. När en äldre person har en bakomliggande sjukdom som exempelvis status post cerebral infarkt med svaghet i en sida och kanske även är rullstolsburen så finns det mycket stor risk för tryckskada. Riskfaktorerna är många, vissa läkemedel bidrar också till ökad risk. Behandling med ex. kortikostereoider (kortison) under lång tid gör huden väldigt skör. Kortisonbehandling i hög dos är också en läkningshämmande faktor om ett sår har uppstått. Att ha lågt hemoglobinvärde (hb) ger också ökad risk på grund av att syresättningen i blodet är lägre. Är syresättningen i blodet lägre så blir automatiskt syresättningen av perifer vävnad och huden också lägre. Kroniska sjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdom och lungsjukdom är kända riskfaktorer liksom undernäring. Hur patientens kropp ser ut ska också vägas in i vår bedömning. En person med låg vikt löper större risk att få trycksår runt sakralområdet och höftutskott samt sittbensknölar medan en person med hög vikt har större risk för trycksår på hälarna på grund av benens tyngd. Men en person med hög vikt som sitter mycket löper också risk för trycksår vid sittbensknölarna eller sakrum om hen ligger mycket. Därför är det viktigt att se över patientens dagliga rörelsemönster när vi sätter in preventiva åtgärder. Har patienten deformerade kroppsdelar, ex. skolios, klumpfot eller kontrakturer så måste vi också anpassa trycksårspreventionen efter det.

Det allra viktigaste preventiva arbetet är att se till så patienterna inte blir stilla i någon position för länge. Lägesändring är vårt viktigaste verktyg, men det behövs ibland ytterligare komplement.

TRYCKSÅR - Förebyggande åtgärder och behandling Material Omsorgsförvaltningen , 123 kB, öppnas i nytt fönster.

Skriv ut
Senast uppdaterad: 3 januari 2022
Rutiner för hälso- och sjukvård