Arteriell insufficiens

Här hittar du information om symtom, utredning och behandling av av arteriell insufficiens och arteriella sår.

Sviktande funktion

Arteriella insufficiens, och i förlängningen arteriella sår beror på förträngningar, det vill säga stenoser eller ocklusioner i benets artärer som gör att artärblodet flyter allt långsammare med mindre tryck. Då blir det minskat flöde i hudens kapillärer. När det förekommer stenos så är det möjligt för blodet att färdas genom kärlet, men det är trångt. När det finns en ocklusion så är kärlet täppt och blodet kan inte färdas igenom. Kroppen försöker kompensera när det bildas förträningar i kärlen genom att kollateraler bildas. Kollateraler är nya mindre kärl som leder blodet förbi förträningen i viss mån men stor funktion har ändå gått förlorad. Orsaken till förträningarna är ateroskleros. Ateroskleros är en degenerativ process av artärens innersta lager, det leder till en förminskning av kärlets innermått. Utanpå det kan det bildas aterosklerotiska plack. Placken kan i sin tur se ut på olika sätt, de kan vara fettliknande stråk, gelatinösa eller fibrösa plack med eller utan kalkinlagring. Det kan även bildas mikrotromboser i hudens kapillärer som gör att ischemiska sår på foten kan uppstå.

Klassificering

Graden av insufficiens delas in i olika kategorier på olika sätt beroende på om vi mäter med instrument eller med kliniskt bild, ofta kombineras det båda för att beskriva patientens grad av besvär.

Ankelarmindex (ABPI)

0,8-0,9 innebär normal-måttligt nedsatt arteriell cirkulation

0,7-0,8 innebär något nedsatt arteriell cirkulation

<0,7 innebär nedsatt arteriell cirkulation

<0,5 innebär kritisk ischemi

Tåtrycksmätning TBPI

> 0,65 Normalt

0,5-0,65 Lätt sänkt

0,3-0,49 Måttligt sänkt

< 0,3 Uttalat/kritiskt sänkt

Claudicatio intermittens/fönstertittarsjuka

Det som kännetecknar Claudicatio intermittens är att patienten får smärta i underbenen/benet i samband med gång och blir tvungen att stanna och vila. Efter en stunds vila så har smärtan avtagit. Hur lång sträcka som krävs för att smärtan ska kräva att patienten stannar varierar. Smärtan beskrivs som krampliknande och beror på att syre och näringstillförseln blir otillräcklig och påtaglig i samband med ansträngning.

Vilosmärta

När en patient känner smärta när benen är i horisontalläge kallas det för vilosmärta. Trycket i artärerna är så lågt att syretillförseln blir otillräcklig när benen inte är i lodrätt läge. Nattlig vilovärk är ett vanligt första symtom på en allvarligare grad av insufficiens.

Ischemiska sår och gangrän

Den allvarligaste tillståndet vid arteriell svikt är när det uppstår sår eller kallbrand på grund av syrebrist som i värsta fall kan leda till amputation. Ofta uppstår sår på fötterna på grund av tryck i samband med arteriell svikt.

Läkarkontakt

Involvera alltid läkaren när det uppstår ett sår som potentiellt kan bli svårläkt. Det är alltid läkaren som ställer diagnos på arteriell insufficiens. Det är distriktsläkaren som avgör när det är aktuellt med remiss till specialistmottagning. Vid kritisk ischemi och sår som uppstått spontat på grund av arteriell insufficiens så ska patienten alltid remitteras till kärlkirurg för bedömning.

Diagnos

Anamnesen är väldigt viktig för att ta reda på hur besvärad patienten är av sin insufficiens. Det ger också en fingervisning om hur allvarlig insufficiensen är. Nedsatt känsel i fötterna kan göra att anamnesen är missvisande. I anamnesen är det viktigt att ta reda på om patienten röker/har rökt, har högt blodtryck/haft högt blodtryck och kontroll av blodfetter både nu och historisk om det finns tidigare mätvärden.

Ankelarmindex eller tåtrycksmätning kontrolleras för att bedöma graden av insufficiens mätt i siffror.

Elevationstest innebär att foten höjs upp för att efter en stund sänka ned den. När foten höjs upp blir den blek och kall, men när den sänks ned blir den röd och eventuellt varm.

Oftast vid allvarligare arteriell insufficiens är fötterna kalla och bleka men ibland blir fötterna sjukligt mörkröda. Det beror på att kapillärerna försöker kompensera och är onormalt vidgade när det är stopp i större artärer.

Kontroll av pulsationer görs i lårbensartären (a. femoralis), underbensartären (a. poplitea) och fotens artärer (a. dorsalis pedis och a. tibialis posterior). Vid svullnad av underben eller fötter kan det vara svårt att känna pulsarna. Uppskattningsvis är det svårt/omöjligt att känna fotpulsationerna på cirka 30% av befolkningen, därför bedöms metoden som osäker men kan ge en fingervisning i samband med andra symtom.

Klinisk bild av patientens fötter och underben tillsammans med anamnesen är viktigt liksom att utseende och lokalisation av eventuella sår kontrolleras.

På specialistmottagning kan patienten bedömas med artärduplex och remitteras för kärlröntgen för eventuell kirurgisk åtgärd.

Här ser du en tabell över karaktäristiska symtom vid arteriell insufficiens


Symtom



Arteriell insuffiens



Förlopp


Snabbt.

Vid plötslig ocklusion kan sår eller nekros

eller försämring uppstå snabbt.


Lokalisation (sår)



På tårna


Nedanför malleolerna





Utseende (sår)



Djupt


Utstansade sårkanter


och regelbunden form


(runda)


Vätskar sparsamt


Det förekommer ofta att en eller fler tår snabbt

går i nekros/gangän/kallbran vid kritisk ischemi.





Nekros







Ja (förekommer ofta)





Elevationstest



Håll upp patiens fot i högläge: foten bleknar.

Sänk ned foten igen: foten blir blå-röd.

(Inte på alla patienter)



Omgivande hud



Torr, blank, hårlös, kall



Svullnad



Ovanligt förekommande



Smärta


Sårsmärta: vanligt, ökad smärta vid högläge


Vanligt förekommande


Gångsmärta (måttlig insuff)


Vilosmärta (uttalad insuff)



Ankelarmindex



< 0,8



Behandling

Första stadiet av behandlingen är att behandla kända bakomliggande faktorer och riskfaktorer som finns i anamnesen. Optimering av behandling av blodfetter, blodtryck och rökstopp är tre viktiga delar.

Claudicatio intermittens kan förbättras vid gångträning.

Kirurgisk åtgärd eller ballongdilation av kärl övervägs om besvären är allvarliga.

Det är ofta svårt och tar långt tid att läka arteriella sår som uppstått, ibland går det inte alls utan någon intervention av kärlen.

Lokal behandling av såret efter vilka läkningshämmande faktorer som finns. Nekroser och annan död vävnad behöver debrideras. Varsam debridering av person med rätt kompetens vid låga AAI/TBPI.

Allvarligt

Att ha arteriell insufficiens är ett allvarligt tillstånd som ofta får komplikationer. Med tanke på den lägre tillförseln av närings- och syrerikt blod inklusive kroppens försvar mot infektioner så blir arteriella sår oftare drabbat av djupa infektioner.

Att ha perifer arteriell insufficiens innebär ofta att det finns andra hjärt- och kärl sjukdomar hos patienten. Enligt forskning så är det 30% risk för död i hjärt- och kärlsjukdom om patienten har claudicatio i samband med annan komplikation. Hos 25% av alla med Claudicatio intermittens försämras cirkulationen ytterligare och 5% av dem behöver slutligen genomgå en stor amputation.

Skriv ut
Senast uppdaterad: 25 maj 2022