Ovanliga sår

Här kan du läsa om ovanliga sårdiagnoser

Pyoderma gangränosum

Pyoderma gangränosum är en destruktiv sårbildning i huden som inte beror på infektion. Den förekommer ofta i samband med att det finns en inflammatorisk sjukdom i botten så som ulcerös kolit, Crohns sjukdom, reumatoid artrit. Det förekommer också i samband med andra sjukdomstillstånd som har immunlogisk etiologi och även vid blodsjukdomar. Ibland uppstår den utan kända bakomliggande faktorer och verkar vara något vanligare hos kvinnor.

Det finns fyra kända varianter av pyoderma gangränosum.

  • Ulcererande
  • Pustulös
  • Bullös
  • Vegetativ

Lokalisation

Pyoderma gangränosum kan uppstå vart som helst på huden men ses ofta på områden som utsatts för trauma eller kirurgi.

Utseende och symtom

  • Sårkanterna är ofta upphöjda och "bulliga" och kan se underminerade ut.
  • Sårkanten kan se blå-lila ut.
  • Sårbotten är smetig och upphöjda öar varvas med små gropar.
  • Start sårsmärta
  • Utvecklingen av såret går snabbt.
  • Ingen sårlukt
  • Negativt odlingsresultat
  • Antibiotika ger ingen effekt

Här kan du hitta bild på pyoderma gangränosum. Länk till annan webbplats.

Behandling

  • Remiss till specialist krävs för behandling
  • Behandling av grundsjukdomen i första hand
  • Lokal sårbehandling med stark kortisonkräm (+ ev. Takrolimus).
  • Ingen debridering i pyoderma gangränosum-sår. Det förvärrar såret.
  • Systemisk behandling med kortison.
  • Det finns andra behandlingsalternativ som en specialist kan ta ställning till.

 

Vaskulitsår

Orsakas av inflammation i små ytliga blodkärl. Kallas ibland för småkärlssår. Såren förekommer oftast hos patienter som har reumatoid artrit men förekommer även hos patienter med ex. SLE eller polyarteritis nodosa (inflammatorisk kärlsjukdom). Vaskulitsår kan också uppstå vid reaktion på läkemedelsallergi eller i samband med virus eller bakterieinfektion - men det är mer ovanligt.

Symtom

  • Vid RA: oregelbundna smärtsamma sår uppstår över fotryggen eller kring fotleden, ett eller flera. Blåaktiga kärlknutor kan förekomma runt om såret.
  • Utlöst av läkemedelsallergi: Snabb debut med bilateralt utbrott av små sår i huden som är väldigt smärtsamma. Kan vara spridda över hela underbenet.

Behandling

Remittering till specialist bör övervägas. Behandling av bakomliggande reumatisk sjukdom. Vid läkemedelsallergi sätts läkemedlet ut. Såren behandlas lokalt med bra förband som lindrar smärtan. Pinch-graft kan övervägas om såret är upprensat, ger snabb smärtlindring.

Differentialdiagnos

Bensår är vanligt förekommande hos patienter med reumatisk artrit, därför kan bensår i samband med RA kan bero på flera olika bakomliggande orsaker. Diagnosen vaskulitsår bör ställas av en specialist.

 

Erosiv pustulär dermatos

Drabbar främst äldre kvinnor och kan sitta i hårbotten eller på underbenen. Det förekommer ofta många pustulära krustbildnade sår som kan dyka upp på olika ställen från gång till gång. Det blir tjocka och mycket flagor över såren som kräver noggrann mjuk debridering. Under krustorna finns sår med granulerande sårbotten (friskt röd med nya celler) och såren kan sitta vart som helst på underbenen.

EPD behandlas med kompression och stark kortisonkräm. Kan behöva remitteras till specialist.

 

Calcifylaxi

Ett allvarligt tillstånd som oftast uppstår i samband med svår njursjukdom som kräver bloddialys eller efter transplantation. Det har också uppstått i samband med waranbehandling och hyperparathyroidism eller sarkoidos.

Det uppstår vävnadstromboser som leder till infarkter. Det börjar med en förhårdnad i huden (vanligtvis på benen eller buken, genitalia och skinkor kan också förekomma) som sedan övergår till en svart nekros. Benliknande bitar kan krypa ut ur huden, blodkärlen har kalkinlagringar.

Behandling

Kirurgisk revision av nekrosen är sällan framgångsrik. Prognosen är dålig. Ska alltid remitteras till specialist.

 

Hiradenitis suppurativa (acne inversa)

Kronisk inflammatorisk hudsjukdom med smärtsamma och djupa inflammerade knutor under huden. Även bölder och fistelgångar kan förekomma i ett senare skede. HS uppstår på områden där det finns hårfolliklar och körtlar, armhålor, ljumskar, glutealt, perinealt och under bröst.

Förekomst

HS uppstår efter puberteten och är 3 gånger vanligare hos kvinnor än män. Det är vanligare att drabbas av HS i samband med övervikt - möjligvis på grund av ökad fuktighet i ovanstående regioner.

Klassificering

Sjukdomen klassificeras efter allvarlighetsgrad.

  • Klass 1: Separata bölder i kombination med mindre knutor (vanligast)
  • Klass 2: En/flera återkommande bölder/abcesser med ärrbildning och fistelgångar.
  • Klass 3: Sammanflytade hudförändringar i en hel region.

Behandling

Medicinsk systemisk behandling av specialist krävs oftast. Kirurgisk behandling krävs ibland.

 

 

Svårläkta sår - Riktlinjer Omsorgsförvaltningen , 78.1 kB, öppnas i nytt fönster.

Skriv ut
Senast uppdaterad: 25 maj 2022