Rengöring och debridering (avlägsnande av död vävnad)

I det här avsnittet hittar du information om vad du ska tänka på i samband med sårbehandling när det kommer till rengöring och debridering.

Rengöring

Rengöring och upprensning i och runt om såret ska alltid göras i tre steg om det finns död vävnad att rensa bort.

1. (Grov)rengöring

2. Debridering (avlägsnande av död vävnad)

3. Rengöring

Rengöringen görs allra helst genom ett stort flöde med kroppsvarmt vatten, gärna i duschen. Ben och fotbad kombinerat med mekanisk tvätt är också effektivt om såret sitter på nedre extremitet. Kan patienten av olika anledningar inte ta sig till duschen för rengöring av såret så får vi använda andra metoder. Använd en sårspolningsspruta med kroppsvarmt vatten eller mycket kompresser blötta med kroppsvarmt vatten. Finns det mycket flagnande hud runt omkring såret kan det ge god effekt att samtidigt använda en monofilmentdyna eller kompresser och dra över huden.

Den här rengöringen kan vi se som en grovrengöring på ett sårområde där det finns mycket torr flagnande hud, medan det kan vara tillräcklig rengöring för ett sår i nybildningsfasen där omgivande hud är frisk.

Rengöringen är till för att få bort döda hudceller, smuts och bakterier. När vi har gjort det kommer hudens och sårets Ph-värde att gå ned. I död vävnad är Ph-värdet för högt och vi vill åstadkomma ett lätt surt Ph-värde (hudens normala) i såret och huden runt omkring där bakterier inte trivs.

Debridering

Debridering betyder avlägsnande av död vävnad och det är något vi gör i flera steg. Upprensningen kan göras med mjuka (monofilamentdyna) eller skarpa verktyg (skarp debridering) och upprensning med hjälp av förband (autolytisk debridering).

Ska vi använda en surfaktant (ex. prontosan) som hjälper oss att lösa upp biofilm så lägger vi det på såret innan debrideringen så har vi en bra förutsättning för att få bort så mycket biofilm som möjligt.

Hur mycket ett sår behöver rengöras och debrideras beror helt och hållet på hur mycket död vävnad som behöver avlägsnas. Där det finns större mängd nekros kan vi inte förvänta oss att få bort allt på en gång.

Har såret kommit på god väg i läkningsfasen och det inte finns något att debridera (ingen död vävnad att avlägsna) så ska det steget hoppas över, men såret ska alltid rengöras ändå.

Debridering med skarpa verktyg får bara utföras av någon med kompetens för uppgiften

Vid debridering med skarpa verktyg är den viktigaste principen att klippa/skära/skrapa bort lager för lager med död vävnad och aldrig skära/klippa i något som vi inte kan vara säkra på är död vävnad. När du jobbar med sax eller skalpell är det också viktigt att du har en pincett med klo så du kan lyfta upp död vävnad med ett fast grepp och sedan klippa/skära det du ser är nekrotiskt (död vävnad).

Har du ett sår med fibrinbeläggning så går det sällan att lyfta/ta tag i det med pincett utan det ligger mot sårbotten. Antingen är det löst och går tvätta eller skrapa bort, eller så sitter det hårt mot sårbotten och går inte få bort med verktyg. Då behöver vi välja ett förband som hjälper till att lösa upp fibrinbeläggningen/göra den mjuk så att vi kan skrapa/tvätta bort den efter hand.

Debridering är alltså något vi gör med försiktighet steg för steg. Det är viktigt att ha i åtanke att det inte får ta för lång tid att lösa upp död vävnad eftersom det är en grogrund för bakterier och ökar risken för infektion i såret markant.

Det är inte alla sår som ska debrideras. Den som behandlar såret måste ha god kännedom om när debridering ska utföras och när det inte ska utföras.

Sår ska inte debrideras om det har ex. följande diagnos: pyoderma gangränosum, vaskulitsår, calcifylaxi, kritisk ischemi och torr nekros.

Den som debriderar behöver även ha god kännedom om vilka faktorer som påverkar om, och hur debridering ska utföras. Har patienten känselbortfall/diabetes? Äter patienten blodförtunnande läkemedel? Har patienten nedsatt arteriell cirkulation?

Handledning

Behöver du stöttning i rengöring eller debridering så finns det stöd och handledning att få. Kontakta sårsjuksköterska.

Rengöring

Efter debrideringen så måste vi tvätta av igen eftersom vi under debrideringen lyfter upp bakterier och död vävnad till ytan. Det går även att tvätta av såret igen med surfaktant (ex. prontosan) efter debrideringen om vi bedömer att behovet finns, annars tvättar vi med kroppsvarmt vatten.

Autolytisk debridering

Finns det död vävnad kvar i såret efter att vi debriderat så är det viktigt att vi väljer ett antiseptiskt förband som fortsätter med upprensningen mellan behandlingstillfällena. Under upprensningsfasen behöver vi lägga om såret oftare, ex. 2–3 gånger/vecka. När sårbotten sedan är fri från död vävnad är målet att såret inte ska läggas om mer än 1 gång/vecka. Anledningen till det är att ett sår som är i nybildningsfasen inte ska störas. Varje gång vi byter förband kyler vi ned såret och det tar flera timmar innan temperaturen blir rätt för sårläkning igen. Av samma anledning ska vi alltid försöka använda rengöringsvätskor som håller kroppstemperatur för att minska nedkylningen av såret.

Skriv ut
Senast uppdaterad: 25 maj 2022