Ankelarmindex och tåtrycksmätning

Här hittar du information om utredning av kärlstatus.

Kärlstatus

Alla patienter som har ett sår nedanför knät ska undersökas med hjälp av doppler. Med doppler och blodtrycksmanchett så kontrollerar vi ett ankelindex. Vid misstanke om falska höga ankelarmindexvärden eller om patienten har diabetes ska en tåtrycksmätning göras istället.

Alla patienter som har kompression med lindor eller strumpor, ska undersökas 2 gånger per år med doppler och ankelarmindex ska uppdateras i journalen.

Alla sjuksköterskor och undersköterskor med reell kompetens kan utföra undersökningen. Men det krävs att tillsammans med erfaren kollega ha övat innan det utförs på egen hand.

Instruktionen för genomförande av undersökningen i vårdhandboken. Länk till annan webbplats.

Tolkning av värden

>0,8-0,9 innebär normal-måttligt nedsatt arteriell cirkulation

0,7-0,8 innebär något nedsatt arteriell cirkulation

<0,7 innebär nedsatt arteriell cirkulation

<0,5 innebär kritisk ischemi

Risk för felvärden

Vi behöver vara uppmärksamma på patientens grundsjukdomar i samband med att vi tolkar ett ankelarmindex. Har patienten ex. diabetes, ateroskleros eller högt blodtryck under lång tid eller är/varit rökare så finns det risk för att indexvärdet vi får fram är falskt högt på grund av stela kärl. Ett typiskt kännetecken är att indexvärdet blir >1,2–1,5. Det är viktigt att vi använder vår kliniska blick och vår hörsel. Hur låter pulsationerna? Jämför fotens pulsationer med pulsationer i armen, låter dem lika? Hör du ett svischande/vinande pulserande ljud i foten kan du misstänka att cirkulationen inte är optimal. Vi måste använda vår kliniska blick – hur ser fötterna ut? Är dem bleka och kalla och vi ser andra tecken på dålig cirkulation ska vi inte behandla patienten med kompression utan kontakt med kärlmottagning.

Anamnes

Det är viktigt att fråga patienten om han eller hon någonsin upplever smärta i fötterna eller underbenen. Får vi svaret ja så måste vi ställa rätt följdfrågor. Ont vid gång = Tecken på fönstertittarsjuka (claudication intermittens). Vilosmärta = Tecken på avancerad kärlsjukdom. Om vi ser att patienten sover med fötterna utanför sängkanten eller vill sitta och sova på grund av smärta så är det tecken på långt gången arteriell sjukdom. Patienten kanske har en anamnes som innehåller tidigare undersökningar eller kärlingrepp? Kan patienten inte regogöra till fullo så måste vi läsa igenom patientens journal.

Kontakta läkare

Upptäcker vi en nedsatt arteriell cirkulation så ska vi alltid meddela ansvarig distriktsläkare för remittering till specialist. En patient med arteriell svikt ska bedömas av kärlkirurg, använd utredningsstödet , 320.7 kB, öppnas i nytt fönster. för att samla information inför remitteringen/besöket.

Undersökning med hjälp av tåtrycksmätare

Patienter med diabetes som har sår på fötterna ska undersökas med tåtrycksmätare. Vid misstanke om stela kärl i samband med andra diagnoser ska tåtrycksmätning också göras. Vi kan också uppmäta falskt låga värden. Det händer ibland om patienten har ödem över fotryggen och kring malleolerna så det blir svårt att höra pulsationerna. Patienter med diabetes och sår på fötterna ska remitteras till diabetesfotteam eller kärlkirurg beroende på bakomliggande orsak.

Misstänker du ett felvärde vid kontroll av ankelarmtryck så kan kommunens sårsjuksköterska eller någon av sjuksköterskorna i sårnätverket utföra en tåtrycksmätning. Läkaren kan också remittera patienten klinisk fysiologi för tryckmätning.