Dysfagiscreening
Dysfagi är ett annat begrepp för tugg- och/eller sväljsvårigheter. Tillståndet är vanligt bland äldre. Obehandlad dysfagi kan leda till allvarliga hälsoproblem som undernäring och lunginflammation. Det är därför viktigt att tidigt identifiera och utreda problemet, samt sätta in individanpassade åtgärder.
I Växjö kommun erbjuds alla omsorgstagare/patienter på särskilt boende för äldre, rutinmässig dysfagiscreening av sjuksköterska. Det gäller även omsorgstagare/patienter i bostad med särskild service inom omsorg funktionsnedsättning screening för dysfagi.
Alla omsorgstagare på särskilt boende ska erbjudas dysfagiscreening vid inflyttning på boendet och vid behov (förändrat hälsotillstånd). Om omsorgstagaren faller ut i frågan om ätsvårigheter vid riskbedömning för undernäring skall dysfagiscreening också erbjudas. Screeningen är uppdelad i två steg (vattensväljningstest och måltidsobservation) som båda utförs av sjuksköterska och dokumenteras i hälso- och sjukvårdsjournalen.
Alla omsorgstagare i bostad med särskild service ska erbjudas dysfagiscreening vid inflyttning på boendet och vid behov (förändrat hälsotillstånd). Faller omsorgstagare ut med ätsvårigheter vid den årliga riskbedömning
, 149 kB. som görs i samband med upprättande och uppdatering av genomförandeplan skall screening också erbjudas. Dysfagiscreeningen är uppdelad i två steg (vattensväljningstest och måltidsobservation) som båda utförs av sjuksköterska och dokumenteras i hälso- och sjukvårdsjournalen.
Fakta dysfagi
Orsaken till dysfagi och typ av problematik varierar för varje individ, vilket innebär att även symtomen varierar. Av den anledningen är tillståndet ofta både underdiagnostiserat och underbehandlat.
Att svälja är en mycket komplicerad process som man sällan reflekterar över, om allt fungera väl. Den som har dysfagi har svårt att svälja ner mat och dryck från munnen till magsäcken, antingen på grund av bristande motorik, känsel eller koordination.
Olika sorters dysfagi
- Preoral dysfagi = problemet finns innan maten kommer till munhålan: svårt att föra maten från tallriken till munnen.
- Oral dysfagi = problemet finns i munhålan: dreglar, spottar ut mat, mat ansamlas i kinderna, fel huvudställning
- Faryngeal dysfagi = problemet finns i svalget: hostar, ”gurglig” röst efter måltid
- Esofageal dysfagi = problemet finns i matstrupen: bråck på matstrupen - smärta, kräkningar, reflux
Vanliga symtom:
- Viktminskning eller bristande viktuppgång under längre tid
- Kraftigt nedsatt aptit under lång tid - olust inför ätande och måltider
- Problem med att sluta läpparna, tugga och ha kontroll över maten i munnen
- Kväljningar, kräkningar och/eller sura uppstötningar
- Hosta och gurglig röstkvalité under måltider
- Återkommande eller långvariga förkylningar med slem i luftvägarna, lunginflammationer och feberperioder "utan orsak"
- Ätandet är svårt/tröttsamt/obehagligt/smärtsamt eller tar lång tid
Exempel på bakomliggande orsaker:
- Hög ålder
- Förändrad salivsekretion
- Sår och sveda i munnen
- Lösa/onda tänder, dåligt passande tandprotes
- Försvagad muskulatur i mun, svalg, matstrupe
- Förlångsammade nervimpulser
- Stroke eller olika neurologiska muskelsjukdomar
- Felaktig sittställning vid måltid
- Tumörer, sammanväxningar, skador eller andra hinder
Kostbehandling
Vid dysfagi behöver maten och/eller drycken ofta ha en förändrad konsistens. Det kan handla om allt från att behöva hjälp med att skära upp köttet till att vara hjälpt av tjockflytande kost. Behovet av mat och/eller dryck med förändrad konsistens kan vara permanent eller övergående. Den bakomliggande orsaken och tugg- och sväljförmågan ska alltid utredas så att rätt konsistens på mat och dryck ordineras. Den förändrade konsistensen ska dokumenteras och följas upp.