Bedömning av energi-, närings- och vätskeintag
För att få en helhetsbild av patientens nutritionsproblem behöver man oftast göra en bedömning av mat- och vätskeintaget, exempelvis genom att göra en mat- och vätskeregistrering eller matdagbok.
Uträkningen blir aldrig exakt, men med några enkla knep kan den komma så nära sanningen som möjligt. Mat- och vätskeregistreringen och matdagboken ger även en bild av hur måltidsfördelningen och livsmedelsvalen. Sjuksköterska ansvarar för att mat- och vätskelista fylls i och följs upp.
Särskilt boende
Fyll i allt som omsorgstagaren äter och dricker under tre-fyra dygn i mat- och vätskelistan. Mat och dryck behöver inte vägas utan kan uppskattas i antal, dl, msk eller liknande. Det kan vara lämpligt att mäta upp hur stor en grötportion är samt hur mycket den djupa tallriken och glaset/pipmuggen rymmer.
För att matregistreringen ska bli så användbar som möjligt är det viktigt att tänka på följande innan och i samband med att registreringen görs:
- Notera hur mycket som är uppätet liksom vad som ätits upp - är det bara potatismoset eller är det halva mängden av den serverade portionen?
- Kom ihåg att skriva upp allt omsorgstagaren äter och dricker; mellanmål och dryck mellan måltiderna, tillbehör till maten såsom sylt och sås, mjölk och socker i kaffet osv.
- Tänk på att all berörd personal måste vara informerad. Nattpersonalen är oerhört viktig.
- Fyll i mat- och vätskeregistreringen direkt efter måltiden! Väntar man till kvällen och försöker göra en sammanfattning är det svårt att komma ihåg rätt portionsstorlek, ev. småätande mellan måltiderna, dryck under dagen osv.
Ta sedan hjälp av energi- och proteinguiden
, 221.2 kB. för att beräkna intaget. Räkna ihop omsorgstagarens totala energi- och/eller proteinintag och relatera det till beräknat energi- och/eller proteinbehov.
Ordinärt boende och bostäder med särskild service
I ordinärt boende brukar den enskilde, eventuellt med hjälp av personal och/eller anhörig, få i uppgift att fylla i allt hen äter och dricker under tre dagar enligt de instruktioner som finns i matdagboken. , 27.1 kB.
Vid tillfällen då den enskilde har minnessvårigheter eller demens kan detta vara svårt att genomföra. Å andra sidan är minnessvårigheter eller demens i samband med undernäringsproblematik en klar indikation för att den enskilde behöver stöd och hjälp i samband med samtliga måltider. I sådana fall kan omsorgspersonalen under de få dagar matdagboken fylls i observera och registrera matintaget, om det inte finns någon anhörig hemma som kan vara behjälplig med detta.
Matdagboken är mest användbar i de fall då den enskilde inte har fullt matabonnemang på ett särskilt boende och inte får måltidsenhetens näringsberäknade middag och kvällsmat. Matdagboken är alltså ett bra val för omsorgstagare i omsorg funktionsnedsättning och i äldreomsorgens ordinära boenden.
Matdagboken kan bedömas på olika sätt. Dels visar matdagboken hur måltiderna är fördelade över dygnet, hur stor en portion är och vilken sorts livsmedel som används. Med hjälp av denna grova uppskattning kan sjuksköterskan tillsammans med den enskilde och ev. anhöriga se var det finns möjlighet att göra förändringar för att påverka energi- och näringsintaget.
Det går också att uppskatta omsorgtagarens energi- och proteinintag utifrån den ifyllda matdagboken med hjälp av energi- och proteinguiden , 221.2 kB., samt relatera detta till den enskildes energi- och proteinbehov.
Har du gjort en matregistrering som ska skickas till Region Kronobergs dietister behöver du inte göra en uppskattning av intaget. Då näringsberäknas matdagboken av dietisterna i ett kostdataprogram. Dietisterna ger sedan återkoppling till den enskilde, anhöriga och/eller remitterande sjuksköterska.