Vad styr omsorgsförvaltningens verksamhet?

Enligt all lagstiftning ska vården och omsorgen vara av god kvalitet, med omsorgstagaren i centrum.

Den lagstiftning som främst styr omsorgsförvaltningens verksamhet är:

• socialtjänstlagen (SoL)
• lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
• hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och
• patientsäkerhetslagen (PSL).

Därutöver finns andra lagar som också styr och påverkar verksamheten, som exempelvis offentlighets- och sekretesslagen, förvaltningslagen och kommunallagen. Dessutom finns det bestämmelser i förordningar samt föreskrifter och allmänna råd (SOSFS och HSLF-FS).

Socialtjänstlagen (SoL)

Av SoL framgår att socialtjänstens insatser ska vara av god kvalitet. Av lagens förarbeten framgår att god kvalitet bland annat innebär att den enskilde får sina behov av stöd och hjälp tillgodosedda och att syftet med insatsen eller verksamheten uppnås. För att uppnå god kvalitet i socialtjänsten krävs också rättssäkerhet och objektivitet i myndighetsutövningen samt att den enskilde ges medinflytande och insyn i de insatser som hen får. Verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. För att detta ska vara möjligt krävs att det finns personal med lämplig utbildning och erfarenhet, en väl fungerande arbetsledning och att personalen bemöter omsorgstagarna på ett respektfullt sätt som skapar trygghet för den enskilde.

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Även i LSS uttrycks att verksamheten ska vara av god kvalitet. Av lagens förarbeten framgår dels att den kvalitetsdefinition som gäller för SoL också avser LSS, men också att god kvalitet enligt LSS innebär att den enskilde ska tillförsäkras goda levnadsvillkor. Människor med omfattande funktionsnedsättningar ska kunna skapa sig ett värdigt liv, så likt andra människors som möjligt och i gemenskap med andra människor. Insatserna ska vara utformade så att de stärker den enskildes möjlighet att leva ett självständigt och oberoende liv och delta aktivt i samhällslivet. Insatserna ska också vara varaktiga och samordnade, anpassas till mottagarens individuella behov och utformas så att de är lättillgängliga för de personer som behöver dem.

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt patiensäkerhetslagen (PSL)

God kvalitet inom hälso- och sjukvårdsverksamheten definieras enligt lagstiftningen som att verksamheten ska tillhandahålla den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård ska kunna ges. God vård innebär att vården ska vara av god kvalitet med en god hygienisk standard, tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet, bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen samt vara lättillgänglig. Vidare ska kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras.

Föreskrifter och allmänna råd

Sedan den 1 juli 2015 ger åtta myndigheter inom området hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel och folkhälsa ut sina föreskrifter och allmänna råd i en gemensam författningssamling som utges av Socialstyrelsen. Författningssamlingen förkortas som HSLF-FS. Föreskrifter och allmänna råd som gavs ut före den 1 juli 2015 ingår i HSLF-FS men har kvar sina tidigare namn, till exempel de som benäms som SOSFS.

En för omsorgsförvaltningens kvalitetsmodell viktig del i författningssamlingen är Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9.

SOSFS 2011:9 innehåller både föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande regler, det vill säga de bestämmer hur enskilda och myndigheter ska agera. En myndighet får inte utfärda föreskrifter om
det inte finns stöd för det i lag. Allmänna råd är inte bindande regler. De är i stället generella rekommendationer om tillämpningen av en författning (lag, förordning eller annan föreskrift) som anger hur någon kan eller bör hantera en viss fråga. Allmänna råd utesluter inte att det finns andra sätt att hantera frågan.

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Omsorgsförvaltningens verksamhet innefattar såväl socialtjänst och verksamhet enligt LSS, som hälso- och sjukvård. Allt detta är komplexa verksamheter och därför behövs ett ledningssystem för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet.

Omsorgsförvaltningens ledningssystem består av:

• processkartor (Växjö kommuns processverktyg) Länk till annan webbplats.
• handböcker
• rutiner, vägledningar och andra styrdokument (Växjö kommuns intranät) Länk till annan webbplats.

Syftet med ett ledningssystem är att ge struktur för ledning och styrning. Det ska tydliggöra vem som gör vad, samt när och hur det ska utföras. Det ger också ett stöd för verksamheterna i hur vi når god kvalitet, genom att rätt vård och omsorg ges vid rätt tillfälle och på rätt sätt.

Att ha ett ledningssystem för ett systematiskt kvalitetsarbete innebär att arbeta utifrån ett systemperspektiv, där fokus läggs på att skapa en struktur för verksamhetens ledning och styrning samt på att bedriva ett kontinuerligt förbättringsarbete av dessa strukturer.

Socialstyrelsen definierar kvalitet som att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade. Kvalitetsdefinitionen kan därför beskrivas som en ram som ska fyllas med det innehåll som styrs av de andra lagar, föreskrifter eller beslut som gäller för verksamheten. Den som bedriver verksamheten ska med stöd av ledningssystemet planera, genomföra/leda, följa upp/utvärdera och förbättra verksamheten.