Prioriteringsordning för arbetsterapeuter och fysioterapeuter i kommunrehab Växjö kommun
Prioriteringsordningen ska vara ett stöd att rangordna i vilken ordning patientärenden ska påbörjas. Den som har det största behovet av hälso-och sjukvård ska enligt 2 § HSL ges företräde till vården. Riksdagen har 1996/97:60 beslutat att tre etiska principer ska styra prioriteringarna: Människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen.
I prioriteringsordningen kombineras fyra patientgrupper med fem problemområden. Första kontakt, när bedömning påbörjas ska ske inom 3 arbetsdagar efter ärendeanmälan, om inte ärendet är i prioriteringsklass A då kontakt ska tas samma dag.
A. Akut risk för allvarlig skada eller bestående men
B. Nytillkommen risk eller total svårighet att genomföra daglig personlig vård/förflyttning.
Risk för nedsatta funktioner.
Åtgärd i syfte att
C. Stor svårighet att genomföra daglig personlig vård/förflyttning
Åtgärd i syfte att
D. Måttlig svårighet att genomföra daglig personlig vård/förflyttning.
Måttlig till stor svårighet att utföra aktiviteter i hemliv samt icke daglig personlig vård/förflyttning.
Åtgärd i syfte att
E. Övriga områden
Hembesök med bedömning/åtgärd garanteras/ska senast ske enligt tabell. Dagarna räknas från ärendeanmälan.
Priogrupp | |||||
Omgående eller senast följande arbetsdag | Ett | 1 | 2: A | 3: A | 4: A |
Inom tre arbetsdagar/ i samband med hemgång | Två | 2: B | 3: B | 4: B | |
Inom 10 arbetsdagar | Tre | 2: C | |||
Inom 15 arbetsdagar | Fyra | 2: D | 3: C | 4: C | |
Inom 20 arbetsdagar | Fem | 3: D | 4: D | ||
Inom 40 arbetsdagar | Sex | 2: E | 3: E | 4: E |
Definition av antal arbetsdagar för påbörjad bedömning/åtgärd
Utanför prioriteringsordningen: Åtgärd inför planerad operation. Samordnad vårdplanering inför utskrivning från slutenvård eller tillfällig placering. Åtgärder efter samordnad vårdplanering prioriteras enligt prioriteringsordningen.
1 Pat har VILS underlag.
A Trycksårsbehandling
3:A Patient i ordinärt boende med uppenbar urglidningsrisk ur lyftsele. Har daglig hjälp av personlig assistent.
B Patient som avgipsats, behöver hjälp med mobilisering
2:B Patient i ordinärt boende. Försämrad balans och har ramlat ett antal gånger senaste månaden. Har ingen hemtjänst.
3:B Utskrivning från CLV. Patienten kan inte ta sig upp från toalettstolen utan uppenbar fallrisk. Har hjälp från hemtjänst dagligen.
4:B Patient i särskilt boende med lunginflammation är mycket sängliggande har behov av andningsträning och PEP-mask/flaska
2:C Patient i ordinärt boende. Förflyttningar sker med stor svårigeht efter lunginflamation. Har tidigare kunnat flytta runt fötterna vid överflyttning mellan säng och rullstol. Varit självständig i detta moment men har nu hjälp av maka som guidar patienten muntligt och ger viss handräckning.
3:C Patient i ordinärt boende, har nedsatt lungfunkton mycket slem och svårt att hosta. Behov av andningsträning.
4:C Patient i särskilt boende, spastisk. Har tendens att glida ur rullstolen.
2:D Patient i ordinärt boende med tilltagande yrsel. Vill ha rollator för att kunna handla själv till sin matlagning. Har ingen hjälp från hemtjänst
2:D Utskrivning från CLV. Patienten kan pg av sin nytillkomna skada inte komma i och ur badkaret. Har hjälp från hemtjänst vid dusch en gång i veckan.
3:D Patient med stroke i ordinärt boende. Har daglig hjälp från hemtjänst. Vill ha träningstips för att kunna gå ut själv.
4:D Patient med demenssjukdom i särskilt boende. Personal önskar smidigare förflyttning till toa.
Version: 2016-10-07
Fastställd av: Avdelningschef Kommunrehab
Dokumentansvarig: Gunilla Petersson