Munhygien

Kapitlet är reviderat av medicinsk grupp tandvård i Region Kronoberg.

Munhälsa

Munvård är en grundläggande omvårdnadsåtgärd. Muntorrhet, svampinfektion och förändringar i munnens slemhinnor är vanliga hos sjuka, gamla eller undernärda. Muntorrheten innebär en ökad kariesrisk. Ytterligare riskfaktorer hos äldre är att rotytorna, som är mindre motståndskraftiga mot kariesangrepp, ofta är blottlagda samt att ansiktsmotoriken är långsammare, vilket gör att maten ligger kvar under längre tid i munhålan.

Tidigare hade många äldre helprotes, men i dag har majoriteten flertalet tänder kvar. Många har också fått en omfattande tandvård och har tänder som är försedda med komplicerade och kostbara lagningar.

Sjuka, gamla och undernärda som behandlas med kosttillägg utsätts för en hög exponering av kolhydrater, vilket är en stor riskfaktor för munhälsan. Ofta förvärras situationen ytterligare av att salivsekretionen är mycket låg. Salivens reparativa funktioner går då förlorade liksom förmågan att transportera bort matrester. Det är därför mycket viktigt med profylaktiska åtgärder för att inte försämra munhälsa och ätförmåga.

Munnen är viktig inte bara för intag och bearbetning av födan utan också för att uppleva matens smak och konsistens och för det allmänna välbefinnandet. God munhygien, behandling med fluor och saliversättningsmedel kan förebygga besvären. Tandbehandling kan bli nödvändig för att undanröja smärta, behandla infektioner eller återställa tugg- och sväljfunktionen.

Det särskilda tandvårdsstödet som infördes 1 januari 1999 innebär att omvårdnadspersonal får utbildning i munvård och att personer med stort behov av personlig omvårdnad erhåller sin tandvård med avgift som i den öppna hälso- och sjukvården. Man har också rätt till en avgiftsfri munhälsobedömning i hemmet.

Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister för att förbättra vården och omsorgen av äldre genom att mäta och förebygga bl a ohälsa i munnen. Med hjälp av instrumentet ROAG (Revised Oral Assesment Guide) kan personalen identifiera risker i munhålan och tydliggöra det individuella behovet av munvårdsåtgärder.

Tandförluster

Tandlöshet är ingen naturlig del av åldrandet. För dem som drabbas av tandförluster kan en rad problem uppstå. En acceptabel funktionsnivå för att ha en tillfredsställande tuggfunktion och kunna tala utan problem vad avser tänderna kräver 8 till 10 tandpar, där tänderna i ena käken har kontakt med tänderna i den andra käken.

Tandersättningar

Många äldre har i dag kvar sina egna tänder, ofta i kombination med fasta eller avtagbara ersättningar för uppkomna tandförluster. Implantatbroar sitter fast med titanskruvar i käkbenet. Man har med denna teknik återfått en fullgod tuggfunktion. Implantat, kronor och broar måste hållas lika rent som egna tänder för att undvika problem med svullet, blödande och ömmande tandkött.

Hel- och delproteser är avtagbara ersättningar. Att tugga med helprotes fordrar en särskild tuggteknik. Helproteserna hålls på plats av munnens muskler och salivens sugeffekt. Allteftersom muskulaturen försvagas och salivproduktionen minskar försämras förmågan att hålla protesen på plats och att tugga. Det är vanligt att protes i underkäken av anatomiska skäl sitter sämre fast än i överkäken. Protesfixativ som man köper i vanliga butiker eller på apotek och mjuka långtidsinlägg som man får via tandläkare kan användas för att få proteserna att sitta bättre. Sjukdomar som påverkar ansiktets muskler och/eller mimik som till exempel stroke och Parkinsons sjukdom har ofta en förödande effekt för förmågan att kunna bära en avtagbar tandersättning.

Munvård

God munvård är viktig och alla bör få hjälp med en fullgod munhygien. Det räcker oftast inte med bara en vanlig tandborste, utan man behöver också användbara tandstickor, mellanrumsborstar mm. Elektriska tandborstar kan vara ett bra hjälpmedel.

Gingivit eller tandköttsinflammation är en lokal inflammation som vanligen är bakteriellt orsakad. Tandköttet blir rodnat, svullet och lättblödande. Behandlingen utgörs av god munhygien, professionell tandbehandling och sköljning med Hexident 1 g/ml eller Paroex 0,12 procent. Paorex smakar bättre, och uppskattas därför av många. Klorhexidin-gel/tandkräm kan också vara ett alternativ: Corsodyl munhålehel 1 procent för korttidsanvädning eller Paroextandkräm 0,06 % för långtidsanvändning.

Den ökade kariesrisken gör att man förutom fluortandkräm även behöver extra fluorbehandling i form av t ex fluorsköljning med Dentan lösning 0,2 procent.

Muntorrhet

Muntorrhet (xerostomi) är ingen sjukdom utan en subjektiv upplevelse av torra slemhinnor. Den upplevda muntorrheten är ett uttryck för förändringar i salivens kvalitet och smörjande förmåga snarare än kvantitet/mängd. Sialopeni eller hyposalivation benämner en objektiv muntorrhet som kan mätas. Vid salivprov mäts vilo- och stimulerad saliv. Gränsvärde för muntorrhet är 0,1 ml/min för vilosaliv och 0,7 ml/min för tuggstimulerad saliv.

Orsaker till muntorrhet;

• Läkemedelsbehandling (t ex antikolinergika, antidepressiva, neuroleptika, antiepileptika, centralt verkande analgetika)
• Antalet intaga läkemedel
• Sjukdomar (till exempel Sjögrens syndrom, Reumatiska sjukdomar, depression, labil diabetes mellitus)
• Strålbehandling mot huvud – halsregionen
• Munandning, uttorkning (salivsekretionen sjunker märkbart hos en dehydrerad patient)
• Understimulering och inaktivitet (t ex svår sjukdom som ofta ger muntorrhet bland annat på grund av låg aktivitet)
  

Behandling av muntorrhet

Salivstimulerande behandling till patienter med egen salivproduktion:

• Xerodent sugtabletter (läkemedel)
• Profylin sugtablett
• Proxident spray

Saliversättningsmedel till patienter utan egen salivproduktion:

• Proxident spray och gel
• Oral balance gel
• Zendium saliva gel
• Xerogel
• Saliversättningsmedel APL med natriumflourid 0,02 %
• Matolja

Svampinfektioner

De vanligaste besvären vid svampinfektioner är sveda i munnen, såriga och smärtande munvinklar, svårighet att svälja, förändring av smakupplevelsen och problem med att bära eventuell tandprotes.

Behandling av svampinfektion

• Utredning av orsaken och behandling av bakomliggande faktor
• Antimykotisk behandling (Mycostatin mixtur, Fluconazol kapslar)
• Noggrann mun- och proteshygien. Protesen läggs i Hexadent 1 mg/ml över natten eller under minst 1 timme per dygn.

Munsmärta

Personer som på grund av sjukdom eller behandling besväras av smärta, sveda, svullnad eller sår i munhålan kan behöva bedövningsmedel för att kunna äta, t ex Xylocain, Andolex eller Lidokainhydroklorid APL i Oralcleaner. Kall mat kan verka lindrande.

Rörelseträning

Den maximala gapförmågan ska mätas på inaktiva personer som sätts på parenteral nutrition. Detta görs för att ha ett utgångsvärde eftersom inaktiva personer kan drabbas av nedsatt gapförmåga. Om risk föreligger skall ett program för rörelseträning samt träning med gapklämma eller Thera Bite sättas in.