Kvalitetssäkring och uppföljning

Kvalitetssäkring av verksamheten och kontinuerlig uppföljning ger oss en indikation om vårt arbete med man, måltider och nutrition. Uppföljning kan ske på olika sätt och av olika delar i verksamheten. I detta kapitel finns ett urval av områden att följa. Måltidschecklistan följs upp med hjälp av strukturerade måltidsobservationer, som du kan läsa mer om i ett eget underkapitel.

Måltidsråd

En av de viktigaste faktorerna för att maten skall upplevas som god är att man själv får möjlighet att vara med och bestämma över den mat man ska äta. Ett måltidsråd kan vara ett forum för omsorgstagare, förutom via den individuella genomförandeplanen, att få sina åsikter hörda. Förslag på personer som kan vara delaktiga i ett sådant råd är de som tillagar och/eller serverar maten t.ex. omvårdnadspersonal, representant från måltidsorganisationen (kock eller enhetschef), de som ansvarar för måltiderna på boendet (enhetschef), omsorgstagare och anhöriga. Syftet är att känna att man får vara delaktig, att man faktiskt har inflytande över vad som erbjuds vid alla måltider och till hur menyn utformas. Genom att vara delaktig i måltidsrådet ska man kunna framföra önskemål kring maten. Avsmakningar inför menyplanering kan vara ett exempel på aktivitet för gruppen.

Kompetens inom mat, måltider och nutrition

Enligt SOSFS 2011:12, Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre, bör medarbetare ha minst följande kompetens inom området måltid, mat och näring:

  • Kunskap om vilken betydelse måltid, mat och näring har för äldre personers hälsa och välbefinnande
  • Kunskap om hur förutsättningar skapas för goda matvanor och en god måltidsmiljö
  • Förmåga att tillaga måltider
  • Förmåga att stödja äldre personer vid måltider
  • Kunskap om livsmedelshantering

I Livsmedelsverkets ”Nationella riktlinjer för måltider i äldreomsorgen” poängterar man att utbildning och handledning i studier har visats kunna förbättra både måltidskvalité och omsorgstagarnas nutritionsstatus. All vård­ och omsorgspersonal behöver därför få kontinuerlig kompetensutveckling, praktisk handledning och möjlighet till etiska diskussioner gällande måltidsfrågor och undernäringsproblematik.

Det är enhetschefen som har ansvar för att omsorgspersonalen har den kompetens som krävs för att följa lagar och föreskrifter samt uppsatta mål och riktlinjer vad gäller mat, måltider och nutrition. Måltidsombuden har extra kompetens inom området, mer information finns i kapitlet om ansvar i Nutritionshandboken.

Avvikelsehantering, vårdskada och Lex Maria

All personal, som upptäcker en händelse eller omständighet där omsorgstagare skadats eller utsatts för risk att skadas, ska skriva en avvikelse. En avvikelse kan t.ex. handla om att en omsorgstagare inte har fått sin specialkost levererad från köket, att en nutritionsordination som utfärdats av sjuksköterska inte har fullföljts, att ofrivillig viktnedgång inte har uppmärksammats eller att en boende har fallit. Avvikelser kan vara patientcentrerade och/eller avdelnings-/boendespecifika. Om en avvikelse upptäcks som berör måltidsorganisationen är det viktigt att denna anmäls omgående genom ett telefonsamtal till köket. Utöver detta skall en blankett fyllas i. Denna blankett samt kompletterade information återfinns i Nutritionshandboken. Rutiner för övrig avvikelseregistrering och -hantering finns i handboken ”När det inte blev som det var tänkt”.

All hälso- och sjukvårdspersonal har enligt patientsäkerhetslagen 3 kap.5 §, skyldighet att rapportera till vårdgivaren om en patient i samband med hälso- och sjukvård drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom så kallad Lex Maria. Onödig undernäring, dvs. undernäring som hade kunnat förebyggas inom hälso- och sjukvården, klassas således som en vårdskada. I handboken ”När det inte blev som det var tänkt” finns mer information.

Livsmedelshygien och egenkontroll

Lagstiftningen är tydlig med att alla som arbetar med att hantera och servera mat har ansvar för att maten inte gör någon sjuk eller skadad. Tillräckliga kunskaper skall finnas för att förstå de risker som finns i maten och i den hantering som utförs. Dessa kunskaper ska hållas levande. Maten ska vara säker varje dag, oavsett vem som hanterar den.

En grundläggande utbildning i livsmedelshygien finns i webbformat. Denna riktar sig till all omsorgspersonal i särskilt boende och finns tillgänglig via utbildningsportalen. Syftet med utbildningen är att ge grundläggande kunskaper i hantering av livsmedel, samt få förståelse för varför verksamhetens egenkontrollprogram skall följas. Utbildningen är obligatorisk för all omsorgspersonal i särskilt boende och ska genomföras årligen. I Nutritionshanboken finns städ- och hygienrutiner för avdelningskök, samt blanketter för egenkontroll. Det bör finnas en pärm i varje avdelningskök innehållande dessa dokument. De skall efterföljas och dokumentation skall ske enligt lokala rutiner för att leva upp till gällande lagstiftning. Specifika rutiner finns att förhålla sig till vid magsjuka på avdelningen, även dessa finns tillgängliga i Nutritionshandboken.

Svinnmätning

För att kunna följa upp och analysera orsaker till matsvinnet behöver svinnet mätas. Livsmedelsverket har tagit fram en nationell mätmetod och tillsammans med forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har man tagit fram en mall i form av en excelfil som man kan använda sig av i verksamheter för att fylla i sina matsvinnssiffror och få de sammanställda. På livsmedelsverkets hemsida finns information om hur mätmetoden används samt en handbok för minskat matsvinn.

Nationell uppföljning av måltider

Nationell uppföljning sker genom brukarundersökning som Socialstyrelsen genomför årligen, där två frågor handlar om mat och måltider. Socialstyrelsen initierar även årligen en enkätundersökning riktad till kommunala boenden med två frågor om måltidsrutiner och genomförandeplaner.

Skriv ut
Senast uppdaterad: 7 maj 2021
Nutritionshandbok