Måltiden som helhet

En måltid är inte bara mat, måltiden har stor betydelse för den äldres livskvalitet. Måltiden kan förutom energi och näring även bidra till gemenskap, gjädje och meningsfullhet.

Skapa goda förutsättningar för måltiderna

Åldrandet påverkar hur väl personen kan uppleva och tillgodogöra sig maten, ta hänsyn till den enskildes önskemål och behov.

  • Måltidsordning - Man äter och dricker vid en förutbestämd och ofta återkommande tid på dygnet, gäller oftast huvudmåltiderna
    • De mindre måltiderna anpassas efter den enskildes behov
  • Sällskap - Man har möjlighet att äta tillsammans med andra personer om man önskar det
  • Förberedelser - Innan man äter och dricker har förberedelser av både rummet, mötet och maten gjorts i syfte att skapa en trivsam men praktisk måltidsmiljö
    • Rummen är förberedda och borden dukade med det som tillhör den kommande måltiden
    • Man vet vilka som kommer att äta gemensamt och vilka som kommer att äta i sin lägenhet eller på annat håll
    • Mötet är förberett, man vet vem som ska arbeta under måltiden och vilka rutiner som gäller för måltidens genomförande
    • Maten och drycken är förberedd. Alla komponenter finns i rätt temperatur och med planerade tillbehör
    • Man vet vilka omsorgstagare som har behov av specialkost

Delaktighet, självständighet och respekt för individen

  • Se till den enkildes behov och önskemål
  • Ge möjlighet till variation och valmöjlighet vad gäller mat, måltidsmönster och var man vill äta
  • Erbjud omsorgstagare om att medverka i menyplanering, matlagning, servering och dukning

Dokumentation och genomförandeplan

  • Enligt Socialstyrelsen bör individens behov och önskemål för mat och måltider dokumenteras i en genomförandeplan
  • Beslut och åtgärder som dokumenteras beror på det enskilda fallet
  • Genomförandeplanen upprättas vid inflyttningen
  • Genomförandeplanen ska innehålla hur uppföljning och utvärdering ska ske

Måltiden som aktivitet

  • För att ge valmöjlighet och för att stimuleras bör den enskilde få välja mellan dagens två varmrätter till lunchen
  • Den enskilde väljer om man vill lägga upp maten själv och hur mycket mat man vill ha på tallriken
    • Detsamma gäller valet av dryck
  • Samtliga måltider bör vara lika värdefulla ur alla perspektiv
  • Traditionsdagar och helgdagar kan uppmärksammas liksom skillnaden mellan vardag och helg
  • Promenaden till matsalen kan vara en del av dagens aktiviteter

Omsorgstagarens deltagande

Att bjuda in omsorgstagare till att vara delaktiga i förberedelser av maten och uppgifter i matsal för måltidsmiljön är tillåtet. Det som krävs är att avdelningens egenkontrollprogram för livsmedelshygien används. Alla som lagar mat eller serverar mat åt andra måste försäkra sig om att det är säker mat. "Matgästen i köket" på Livsmedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Fysioterapeuten och arbetsterapeutens stöd

  • Fysioterapeut och arbetsterapeut kan vara behjälpliga i stöd kring aktiviteter i samband med måltiden
  • Arbetsterapeut kan genom att prova ut lämpliga hjälpmedel underlätta ätandet
  • Tillsammans med fysioterapeut kan arbetsterapeuten också underlätta ätandet genom att anpassa den enskildes sittställning vid måltid, under avsnittet "Positionering"
    • En mindre bra sittställning kan vara en bidragande orsak till ätsvårigheter och felsväljning
    • Ätsvårigheter och felsväljning kan ge efterföljande komplikationer som undernäring och aspirationspneumonier

Omsorgsmåltid

Syftet med omsorgsmåltider kan vara:

  • att ge stöd till enskilda
  • att förstärka det sociala samspelet
  • att motivera till ätande
  • att förstärka syn- och hörselintryck

Enhetschefen beslutar om behovet av omsorgsmåltid och ansvarar för att det finns dokumenterade rutiner för omsorgsmåltiden.

Skriv ut
Senast uppdaterad: 1 augusti 2022
Nutritionshandbok