En måltid enligt FAMM (Five Aspects Meal Model)

Med hjälp av modellen FAMM kan man på ett tydligt och konkret sätt arbeta med måltidsmiljön. FAMM är en modell som är influerad av bedömningskriterier i Guide Michelin.

Modellen FAMM har utvecklats inom forskningsområdet måltidskunskap, och belyser de fem aspekterna rummet, mötet, maten (och drycken), styrsystemet och stämningen.

Syftet är att ge den enskilde inom särskilt boende och korttidsboende en måltidsupplevelse som kan jämföras med en trevlig familjemiddag. Tanken kring familjemiddagen är att de som deltar i måltiden har så trevligt att man sitter kvar, länge. Därför äter man lite mer än man skulle gjort annars, man tar om "för att det är så gott". Här kan man se effekten av att ha sällskap vi matbordet.

Fyra viktiga faktorer i rummet är:

  • Ljud
  • Ljus
  • Färg
  • Dukning

Övergripande för måltidsmiljön - rummet, är att den är både funktionell vad gäller sittmöbler, bord med lagom höjd och tillräcklig belysning, men också att den är smakfull och tilltalande. Här räknas även färgsättning, möblemang och textilier in.

Att presentera dagens meny på en tavla, spela lugn musik i matsalen är några exempel på hur man kan sätta måltiden i fokus . Att kombinera den stilfulla dukningen och porslinet med olika äthjälpmedel, eller att servera maten på vackra uppläggningsfat utan att den förlorar för mycket värme kan vara en utmaning men en värdefull insats.

Att hålla måltidsmiljön lugn och stressfri är en viktig del av miljön. Tydliga rutiner och en välkänd struktur i arbetet kring måltiderna underlättar. En måltidschecklista kan vara till god hjälp för att rutinerna ska fungera.

Möjlighet till att äta tillsammans

Välkomna omsorgstagarna till matbordet. Presentera mat och dryck på ett trevligt sätt. Detta är avgörande för att man ska känna sig välkommen och uppskatta måltiden. Det är också viktigt att personen som äter får vara delaktig så mycket som möjligt som till exempel att ta mat själv. Det är viktigt för både aptiten, självkänslan och bevarandet för de fysiska funktionerna.

Det är också viktigt att uppmuntra och stimulera till goda samtal vid bordet.

Många trivs att äta tillsammans med andra, men alla gör inte det. Om någon vill äta i enskildhet ska detta respekteras.

Personalen har en viktig roll vid måltiden. Att fokusera på måltiden och omsorgstagarna är avgörande för hur resultatet blir.

Undvik arbetssamtal och anhörigbesök under måltiderna för att kunna fokuser på omsorgstagarna.

Matupplevelsen - sinnenas betydelse

De viktiga egenskaperna hos maten och drycken är dess smak och doft, färg och form, dess textur och konsistens. Maten i måltiden berör många av våra sinnen. Vi kan känna fem smaker; sött, salt, surt, beskt och umami. Med åldern försämras förmågan att känna smaker, varför maten kan behöva smaksättas mer.

Luktsinnet försämras

Nybakat bröd, äppelkaka eller kanelbullar och nybryggt kaffe! Luktsinnet förmedlar det mesta av det vi uppfattar som smak. Med åren får man nedsatt luktsinne. Det man förlorar i lukt och smak kan man lära sig uppskatta i syn, känsel och hörsel.

Smaksinnet förändras

Matens konsistens och textur, hur det man äter och dricker känns i munnen påverkar upplevelsen av ätandet. En skorpa ska vara krispig, den känns och smakar inte lika bra om den legat i skafferiet en längre tid. Det är även viktigt att maten som serveras har rätt temperatur; kall mat ska serveras kall och varm mat serveras varm.

Konsistensanpassat och specialkoster

För personer som har behov av specialkost och mat med förändrad konsistens, är det viktigt att inte bara jobba med smak, doft, konsistens och textur, utan även med färg och form. Personer med ätsvårigheter befinner sig i kanske lite längre bort från känslan av matglädje. Då kan den visuella presentationen komma att spela en mycket stor roll.

Med stämningen avses själva måltidsmiljön eller atmosfären; det sammanlagda resultatet av de tre faktorerna rummet, mötet och maten.

I begreppet styrsystemet ryms de lagar och regler, förordningar och föreskrifter, de ekonomiska förutsättningarna och den logistik som ramar in måltidsverksamheten. Livsmedelslagstiftningen, hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen och lagen om offentlig upphandling, är exempel på lagar som styr hanteringen av mat och måltider i kommunen.

Styrsystemet innefattar också de rutiner som gäller på den egna arbetsplatsen. Måltidsrutiner, måltidschecklista och rutiner för beställning av mat och varor är exempel på viktiga rutiner som ständigt behöver utvecklas för att ge mervärde till omsorgstagaren.

Skriv ut
Senast uppdaterad: 1 augusti 2022
Nutritionshandbok