Miljö- och hållbarhetsperspektiv

Mat och måltider spelar en viktig roll för genomförandet av Agenda 2030, FN:s globala mål för hållbar utveckling.

I Växjö kommun utgår arbetet kring mat och måltider ifrån gällande Mat- och måltidsplan, som är en del av Hållbara Växjö 2030. Planen inbegriper de prioriterade utvecklings- och insatsområden inom området. Den syftar till att tydliggöra den politiska viljeinriktningen för att kvalitetssäkra kommunal mat- och måltidsverksamhet och bidra till en hållbar utveckling. Planen gäller för de som inom området mat och måltider upphandlar, köper in, tillagar, beställer och serverar mat och måltider.

Det finns en nationell livsmedelsstrategi och den regionala livsmedelsstrategin "Kronobergs läns livsmedelsstrategi" som har tagits fram av Länsstyrelsen.

Växjö kommun har upphandlade avtal som skall följas vid inköp av livsmedel. I den mån det är ekonomisk försvarbart bör ekologiskt, närproducerat och fairtrademärkt väljas. I första hand skall livsmedel inhandlas via inköps- och e-handelssystemet. För att kunna beställa genom systemet behövs en speciell behörighet som man får efter genomgången utbildning. I systemet finns en speciell markering för de produkter som är upphandlade, miljömärkta och de som är rekommenderade. I vissa fall kan man behöva komplettera det som beställs via inköpssystemet. Även till mellanmålsmenyerna kan kompletterande inhandling behövas. Då är det gällande skafferiavtal som man skall hålla sig till. Aktuella skafferiavtal hitta man i inköps- och e-handelssystemet under avtalsinformation.

Växjö kommuns måltidsorganisation bedriver restauranger i vissa särskilda boenden, samt levererar kyld mat till andra boenden ifrån köket på Älgvägen. I måltidsorganisationen arbetar man utifrån följande riktlinjer vid planering av äldreomsorgens matsedlar: balans mellan ekonomi, näringsriktighet, kvalitet, inkomna synpunkter och hållbarhet. Matsedeln ska vara säsongsanpassad efter årstid och traditioner. Måltider från måltidsorganisationen beställs enligt gällande beställningsrutiner som hittas i Nutritionshandboken.

Vid nationella undersökningar av matsvinn i kommunala verksamheter (skola och äldreomsorg) har man funnit att den största delen av det matsvinn som uppstår i särskilt boende är serveringssvinn. Med serveringssvinn menas den mat som ställs fram men som inte hamnar på matgästernas tallrik och slängs för att den inte kan tas tillvara.

För att säkra kvalitetsarbetet i miljöfrågan och för att skapa en hållbar framtid är det viktigt att lägga fokus på just arbetet med att minska matsvinnet. De ekonomiska vinsterna som görs kan i sin tur ge större budget för inköp av ekologiska och närproducerade livsmedel.

I det dagliga arbetet jobbar vi enligt kommunens värdegrund genom att arbeta strukturerat med att minska matsvinn.

Värm inte mer mat än vad som går åt, datummärk maten och förvara maten på rätt sätt.

Om det blir mat över, se till så att det är möjligt att ta tillvara på denna, och använd till exempel till mellanmålen.

Under rubriken kvalitetssäkring kan du läsa mer om hur matsvinnsmätningar kan genomföras, och om rutiner kring livsmedelshygien och egenkontroll.

Skriv ut
Senast uppdaterad: 16 juni 2022
Nutritionshandbok