Trycksårsprevention

Åtgärder för tryckavlastning ska göras om vårdtagaren har risk för trycksår. För vårdtagare>65 år använder vi riskbedömningsinstrumenten som ingår i senior alert.

Vårdprogram svårläkta sår

Här kan du läsa om tryckavlastning i vårdprogrammet. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Utbildningsfilm

Här hittar du en utbildningsfilm om trycksårsprevention. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Så arbetar vi i Växjö kommun

I Växjö kommun jobbar med vi med kvalitetsregistret senior alert och riskbedömer alla patienter >65 år. Yngre patienter med ett sjukdomstillstånd, funktionshinder eller som av andra omständigheter kan löpa risk för trycksår ska också riskbedömas.

Riskbedömning ska göras med validerat bedömningsinstrument. I Växjö kommun används Modifierad nortonskala  Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.för bedömning av trycksårsrisk.

Trycksårsprevention är ett teamarbete där alla involverade yrkeskategorier har ett ansvar, och där det krävs samarbete. Teamkonferensen är ett viktigt forum för att följa upp insatta åtgärder och bedöma om dem är tillräckliga.

Riskbedömningen ska journalföras och den förebyggande behandlingen ska dokumenteras i en IVP.

Lägesändringar och inspektion av huden vid varje lägesändring är de viktigaste insatserna vi kan göra för att förebygga trycksår. Trycksårsförebyggande produkter så som antidecubitusmadrasser och hälskydd är komplement till lägesändringar.

När vi jobbar i senior alert så får vi relevanta förslag på åtgärder inom trycksårsprevention. Åtgärderna ska individanpassas utifrån patientens bakomliggande orsaker och andra riskfaktorer som uppdagats.

Riskbedömningen och åtgärderna som satts in ska journalföras i journalsystemet Cambio Cosmic. Vid risk för trycksår ska en IVP skapas. En fördel med att dela journalsystem med region Kronoberg är att vårdpersonal i regionen enkelt kan se vilka åtgärder vi i kommunen satt in som prevention. Det är ett viktigt steg i samarbetet kring trycksårsprevention.

Hjälpmedel

I medicintekniska handboken finns rutinen för förskrivning av madrass. Öppnas i nytt fönster.

Det är PAS som ansvarar för regelbunden uppföljning av förskrivet hjälpmedel. När behovet upphör ska hjälpmedlet returneras till hjälpmedelsverksamheten.

Om en person utan HSL från sjuksköterska behöver ett hjälpmedel i tryckavlastande syfte så är det sårsjuksköterskan som förskriver hjälpmedel och följer upp behovet. HSL-avgift tas ut vid bedömning inför förskrivning och vid bedömning i samband med uppföljning.

Här kan du se vilka madrasser som finns i aktuell upphandling. , 133 kB, öppnas i nytt fönster.

Stöd vid bedömning av behov av behandlande madrass , 202.1 kB, öppnas i nytt fönster.

Tryckavlastande hjälpmedel film Länk till annan webbplats.

Ökad risk för trycksår

Mer information i Vårdhandboken om trycksår Länk till annan webbplats.

Olika sjukdomstillstånd och vissa livsstilsrelaterade faktorer bidrar till ökad risk för trycksår, det är vårt jobb att identifiera dem patienter som har en eller flera faktorer som ger ökad risk. Hittar vi dem här patienterna tidigt och sätter in åtgärder har vi verkligen investerat i patientens hälsa och i tid för annat arbete. I Växjö kommun ska alla patienter över 65 år riskbedömas med Nortonskalan som ingår i senior alert.

Något så basalt som stigande ålder innebär en ökad risk för trycksår. Hud och vävnader tunnas ut och den subkutana fettpolstringen minskar, det gör att benutskotten blir allt mer utskjutande. I kombination med tryck utanpå huden så uppstår lätt trycksår. Det är också vanligt att muskler och leder värker på äldre människor, på grund av sjukdom eller helt enkelt en åldrad kropp. Det gör att rörelseapparaten blir begränsad och vid minskad rörelseförmåga ökar också risken för att bli liggandes eller sittandes i samma position för länge. När en äldre person har en bakomliggande sjukdom som exempelvis status post cerebral infarkt med svaghet i en sida och kanske även är rullstolsburen så finns det mycket stor risk för tryckskada. Riskfaktorerna är många, vissa läkemedel bidrar också till ökad risk. Behandling med ex. kortikostereoider (kortison) under lång tid gör huden väldigt skör. Kortisonbehandling i hög dos är också en läkningshämmande faktor om ett sår har uppstått.

Att ha lågt hemoglobinvärde (hb) ger också ökad risk på grund av mindre mängd syrebärande blod som ska förse huden med syre. Vid låg syresättning i blodet så blir automatiskt syresättningen av perifer vävnad och huden också lägre. Därför behöver kroniska sjukdomar som lungsjukdomar, hjärt-kärlsjukdom inkluderas i vår riskbedömning. Diabetes ger ökad risk av flera anledningar men kanske framförallt på grund av att det är vanligt förekommande med nedsatt känsel i fötterna. En annan stor riskfaktor är undernäring.

Hur patientens kropp ser ut ska också vägas in i vår bedömning. En person med låg vikt löper genrellt större risk att få trycksår, men framförallt runt sakralområdet och höftutskott samt sittbensknölar. En person med hög vikt har större risk för trycksår på hälarna på grund av benens tyngd. Men en person med hög vikt som sitter eller ligger ned mycket löper också risk för trycksår vid sittbensknölarna, höfter eller sakrum. Därför är det viktigt att se över patientens dagliga rörelsemönster när vi sätter in preventiva åtgärder. Har patienten deformerade kroppsdelar, ex. skolios, klumpfot eller kontrakturer så måste vi också anpassa trycksårspreventionen efter det.

Det allra viktigaste preventiva arbetet är att se till så patienterna inte blir stilla i någon position för länge. Lägesändring och hudinspektion är vårt viktigaste verktyg, men det behövs ibland ytterligare komplement, det vill säga förebyggande eller behandlande hjälpmedel.

Skriv ut
Senast uppdaterad: 5 juni 2023