Anpassning av mat och måltider
Den första åtgärden är vanligtvis en anpassning av omsorgstagarens nuvarande måltider utifrån den mat- och vätskeregistrering eller kostanamnes som är gjord. Förändringar i måltidsordning, livsmedelsval, måltidsmiljö eller insättande av ätstödjande åtgärder är exempel på anpassningar.
Måltidsordning
För personer med nedsatt aptit är det viktigt att maten fördelas på flera måltider över dygnet, till exempel tre huvudmål och tre mellanmål.
Förslag till Måltidsordning:
- Förfrukost - erbjuds på sängkanten när omsorgstagaren vaknat
- Frukost
- Lunch
- Eftermiddagsfika
- Kvällsmat
- Kvällsmål - erbjuds före sänggåendet
- Nattmål - erbjuds när omsorgstagaren vaknar på natten
Det är viktigt att mellanmålen utformas efter patientens preferenser och har ett högt energi- och proteininnehåll. Måltidsfördelningen ska individanpassas så att fler mellanmål kan ges vid behov.
Matvanor
Man bör ta hänsyn till att matvanor kan variera med nationell och etnisk bakgrund, religion och personliga preferenser. Det är därför angeläget att visa respekt och ta reda på vilka önskemål som finns, till exempel vad gäller livsmedelsval, matlagningsmetoder och hur man vill äta.
Berikning av maten med vanliga livsmedel
För personer som har svårt att tillgodose sitt behov av energi och näring kan maten behöva berikas. Det går utmärkt att berika med vanliga livsmedel och det förhöjer ofta smaken. Livsmedel såsom ägg, mjölk, gräddfil, yoghurt, ost, kvarg, nötter och frön tillför det viktiga proteinet. Från feta produkter såsom oljor, flytande margarin, majonnäs, nötter, frön, smör och grädde ger energi. Mjölk är en bra måltidsdryck.
Vid undervikt och/eller (risk för) undernäring är det bra att motivera till att välja mer energirika livsmedel och drycker, samt förstärkta mellanmål. Dessert vid både lunch och kvällsmat ger bra extra energi.
Anpassad måltidsmiljö
Måltidsmiljön kan ha positiva effekter på patientens energiintag, vikt, nutritionsstatus, funktionsförmåga och välbefinnande. Det är viktigt att ta detta i beaktande när man planerar behandlingen och om möjligt hjälpa patienten att få en god måltidsmiljö.