När döden är nära
Liksom varje människas liv är unikt är varje människas död unik. Vid långvariga sjukdomstillstånd sker döden gradvis.
Bedömning
Det kan vara svårt att avgöra när dödsögonblicket kommer att ske eftersom döendet är en process. Det kan röra sig om sekunder, timmar eller dagar.
Det är den enskilde som oftast först förstår att döden är nära.
Den döende kan bli plockig, nyper eller fingrar på sängkläderna eller vill klä av sig.
Kroppsfunktioner
Huden
De ytliga kärlen dras samman, huden blir kall och fuktig och kan anta en blå färgton. Kroppstemperaturen ökar någon grad på grund av att huden avger lite värme. Den enskilde kan uppleva att det är kallt och vill ha värme.
Hjärnan
Hjärnan är känslig för syrebrist. Syrebristen gör ibland den enskilde medvetslös. En del är medvetna till slutet. Vissa blir lugnare, andra blir lite piggare, på grund av att kroppens smärtstillande hormon (endorfinerna) aktiveras. Hörsel och känsel klarar sig längst och kan till och med skärpas.
Lungorna
Lungorna kan fyllas med vätska på grund av svagt hjärta. Andetagen kan låta rossliga. Sekret kan bli stående i svalget eftersom den enskilde inte kan harkla sig och då låter det rossligt. När slutet närmar sig blir andetagen långsamma och djupa med pauser emellan.
Blodkärlen
Blodet samlas i de vävnader som ligger underst när blodcirkulationen upphör. Huden får blåröda fläckar med vita partier. Missfärgningen brukar börja på ytteröronen ner mot halsen. Pulsen övergår till att bli svag, oregelbunden och svår att känna.
Information och stöd till närstående
Närstående behöver fortlöpande information om vad som händer för att de ska orka vara nära den enskilde. Det är vikigt att vara lyhörd för den enskilde och anhörigas behov av stöd. Målet är att skapa trygghet för den enskilde och hans anhöriga. Symtomlindring ska fungera och det ska finnas möjligheter till att anhöriga får delta i vården samt övernatta hos den enskilde.
- Om närstående är ensamma hos den enskilde, gå då ofta in för att ge stöd, erbjud avlösning eller svara på frågor. Ge fortlöpande information om vad som händer till närstående.
- Erbjud närstående att vara delaktiga i vården.
Bedömning av behov av åtgärder/bemanning/Vak
Sjuksköterska
Sjuksköterskan bedömer den enskildes behov av stöd regelbundet under processen. Bedömningen görs utifrån den enskildes sjukdomstillstånd och i samråd med omvårdnadspersonal och närstående. Finns behov av symptomlindring?
Beprövad erfarenhet har visat att sedativa kan hjälpa, men minst lika viktigt är det med mänsklig närvaro. Lugnt samtal, musik och försiktig beröring är ofta det allra bästa. Närståendes röster är extra viktiga eftersom det välkända ofta ger trygghet.
Sjuksköterska och enhetschef
Sjuksköterskan informerar och har en dialog med enhetschefen om när och hur stödet bör ges till den enskilde. En helhetsbedömning görs utifrån den enskildes sjukdomssituation, önskningar, närståendes stöd, miljön. Vid behov av personalstöd bör personalen vara känd, trygg och ha de kunskaper som behövs för uppdraget.
Enhetschef
Enhetschefen verkställer stödet.