När döden är nära

Varje persons sista tid i livet är unik och vården ska individanpassas. När döden närmar sig och patienten befinner sig i livets sista tid kan förmågan att uttrycka önskemål och behov vara minskad. Det blir därför viktigt att personer kring patienten respekterar hens värdighet och autonomi.

Bedömning

Det finns vissa kännetecken på att patienten befinner sig i livets sista tid, och att dödsögonblicket närmar sig. Det är viktigt att följa symtom, och symtomlindra utifrån patientens egen symtomyttring eller beskrivning av symtomen.

I vissa fall kan patienten själv känna och uttrycka att döden närmar sig.

 

Kroppsfunktioner

Nedan beskrivs hur olika delar av kroppen påverkas och förändras när döden närmar sig.

Huden

Huden kan bli ömsom varm, ömsom kall. Det kan uppkomma en blå färgton, även kallad marmorering, till följd av att de ytliga blodkärlen i huden drar ihop sig. Vid feber i livets sista tid är det ofta mest effektiv att svalka patienten med omvårdnadsåtgärder, som fuktiga handdukar eller svalare täcke.

Hjärnan

Flertalet funktioner i hjärnan kan förändras när döden närmar sig, och vissa patienter blir medvetandesänkta eller medvetslösa. Andra patienter är vid medvetande och kognitivt närvarande ända in i livets slutskede. Oavsett medvetandegrad så bevaras vissa sinnen intakta. Hörsel och känsel är de sinnen som bevaras längst. Kroppens smärtstillande hormon (endorfiner) påverkar patienten, och gör att en del blir piggare medan andra blir lugnare.

Andning och cirkulation

När döden närmar sig kan hjärtats pumpförmåga avta, och funktionen att pumpa ut vätska i kroppen minskar. Det kan leda till att lungorna vätskefylls, och att patienten då får svårt att andas.

När patientens förmåga att svälja minskar blir sekret stående i svalget. Andningen låter då rosslig. Den mest effektiva omvårdnadsåtgärden blir då munvård och lägesändringar.

När slutet närmar sig blir andetagen långsamma och djupa, ibland med långa andningsuppehåll. Det här är en normal process i döendet, och oftast är patienten då inte längre vid medvetande.

När blodcirkulationen avtar minskar blodtillförslen först i de delar som befinner sig längst ifrån hjärtat, som t.ex. händer och fötter. De påverkade kroppsdelarna blir då kalla, och patientens känsel minskar.

Pulsen övergår till att bli svag, oregelbunden och svår att känna.

Urinproduktion

Ett tecken på att döden närmar sig är att urinproduktionen avtar. Vid tecken på oro är det ändå viktigt att säkerställa med t.ex. bladderscan att patienten inte har urin stående i blåsan.

 

Information och stöd till närstående

När personal uppmärksammar tecken på att patienten närmar sig livets sista tid, är det viktigt att de förmedlar detta till närstående. Närstående som känner patienten väl kan också hjälpa till att tolka de symtom som patienten uppvisar, då de ofta har en djupare kunskap om patientens symtomyttringar.

Broshyrerna "Livets sista tid" och "Till dig som är närstående" innehåller information till närstående om hur den sista tiden i livet kan vara.

Närstående behöver fortlöpande information om vad som händer för att de ska orka vara nära patienten. Det är vikigt att vara lyhörd för patientens och närståendes behov av stöd. Målet är att skapa trygghet för den enskilde och hens närstående. Det ska finnas möjlighet för närstående att delta i vården samt vid behov övernatta hos patienten.

Om närstående är ensamma hos patienten bör personal ofta gå in för att stämma av behov av stöd, erbjuda avlösning eller svara på frågor.

 

Stöd och närvaro vid vård i livets slut, inklusive vak

Sjuksköterska

Sjuksköterskan bedömer patientens och de närståendes behov av stöd regelbundet. Bedömningen görs utifrån sjukdomstillstånd och i samråd med omvårdnadspersonal och närstående.

Enhetschef

Sjuksköterskan informerar och har en dialog med enhetschefen om när och hur stödet bör ges till patienten. En helhetsbedömning görs utifrån patientens sjukdomssituation, önskningar och närståendes behov. Vid behov av vak bör personalen vara känd för patienten och ha de kunskaper som behövs för uppdraget. Enhetschef verkställer stödet.

Här hittar du rutinen för stöd och närvaro vid vård i livets slutskede inklusive vak. , 70.6 kB, öppnas i nytt fönster.

Andligt stöd

Mer information om Andligt och kulturellt stöd

Skriv ut
Senast uppdaterad: 12 juni 2024