Kommunikation och samtal

Kommunikation är ett redskap i vård- och omsorgsarbetet.

Det är inte alltid det verbala språket som är viktigast utan känslor och kroppsspråk kan förmedla den största informationen. För att på bästa sätt kunna respektera individens autonomi och integritet då man möter personer med livshotande sjukdom, måste man känna till personens föreställningar, förhoppningar, farhågor och hans eller hennes egna ställningstaganden. Detta kan bara ske genom en fortlöpande dialog med den svårt sjuke. En god dialog kan åstadkommas om det finns ett förtroende mellan den svårt sjuke,de närstående och vårdpersonalen.

Ett hållbart förtroende förutsätter god kontinuitet, öppenhet och ärlighet och bör byggas upp under en längre tid, åtminstone så snart det kan misstänkas att personens sjukdom kommer att leda till döden, men måste ibland skapas i nuet. Förmågan att skapa förtroende kan förbättras genom utbildning och träning. 

Informerande samtal

Förslag till struktur vid informerande samtal:

  • Förbered samtalet noga, avsätt tid och stäng av telefoner.
  • Vad vet/uppfattar/tror/befarar patient/närstående om sjukdomen eller situationen?
  • Hur mycket vill patienten veta?
  • Var beredd på och stöd olika känsloyttringar.
  • Etablera tydliga kontaktvägar; t.ex. vilka närstående ska kontaktas vid försämring och/eller ökat hjälpbehov och deras aktuella telefonnummer, men också hur de närstående kan komma i kontakt med vårdpersonalen.
  • Informera närstående om möjligheten till närståendestöd, se rubrik närstående.
  • Informera närstående om deras möjlighet till deltagande i omvårdnaden av patienten/omsorgstagaren.

Att tänka på vid samtal

I det nationella vårdprogrammet Länk till annan webbplats. finns det flera goda råd kring vad man ska tänka på i ett samtal

På omsorgsförvaltningen har vi gjort en kort sammanfattning av vad som är bra att tänka på i olika typer av samtal , 15.1 kB.

Skriv ut
Senast uppdaterad: 18 januari 2022