Smärta
Smärta är alltid ett utryck för obehag och lidande, som kan orsakas av kroppslig sjukdom eller själslig smärta.
Smärta är mycket vanligt vid svåra sjukdomar och det är bara den enskilde som kan känna sin egen smärta. Smärta är en skyddsmekanism och en larmsignal om hotande kroppsskada eller sjukdom. Vi kan aldrig lova smärtfrihet till alla, men även vid svår smärta kan man ha som mål att vara smärtlindrad i vila eller att kunna sova på natten.
Smärta i livets slutskede bör alltid ses i ett sammanhang där patientens - och även de närståendes - livskvalitét är överordnat. Det innebär att smärt- och symptomlindring inte enbart ses som ett självändamål. Symptomlindringen blir en oerhört viktig komponent i att stödja patienten att in i det sista ha möjlighet till kommunikation med familj och andra närstående och att i möjligaste mån behålla möjligheter till vardagliga aktiviteter.
Det finns olika typer av smärta; nociceptiv (vävnadsskada, mekanisk retning), neurogen (påverkan på nervsystemet) och psykogen (psykisk orsakad smärta). Existentiell smärta är en typ av smärta som kan orskas av rädsla för att lämna livet eller tankar på vad som händaer efter döden. Det är inte ovanligt att den enskilde har en sammansatt smärta med mer än en komponent.
Det är svårt att bedöma smärta genom att bara titta på en patient och smärtbedömning baserad på att vårdpersonal "läser av" patientens smärta är den vanligaste orsaken till otillräcklig smärtlindring.
Validerade smärtskattningsinstrument hjälper till att upptäcka om en person har smärta och utvärdera effekten av smärtbehandling. Val av smärtskattningsinstrument kan variera beroende på patientens förmåga att uttrycka sin smärta. Den visuella analoga skalan - VAS
Länk till annan webbplats., och numerisk skala - NRS Länk till annan webbplats. ska användas, men ställer krav på att omsorgstagaren själv kan tillfrågas om och själv ange sin smärtnivå. För kognitivt sviktande omsorgstagare ska Abbey Pain Scale - APS
, 541.9 kB. användas.
Vid pågående smärtbehandling görs smärtskattning:
- minst en gång per dag
- vid insättande av smärtbehandling eller dosjustering
- vid smärtgenombrott
För dokumentation av smärtbedömning med hjälp av APS används blanketterna Abbey Pain Scale
, 972.2 kB. och Smärtskattningsinstrument Abbey Pain Scale , 965.9 kB..
Förslag till åtgärder:
- Omvårdnadsåtgärder som lägesändringar, positionering, behandling med värme / kyla eller massage.
- Skapa trygghet för den enskilde och närstående
- Informera den enskilde och närstående
- Tekniska hjälpmedel ex. madrass, rollator, griptång
- Symtomlindrande insatser från fysioterapeut
- Farmakologisk smärtbehandling